Hemligheten: Så blir du rik på börsen – den enkla formeln som de flesta missar
Det låter nästan provocerande. Men den som vill bygga ett stort sparkapital behöver sällan hitta nästa börsraket, läsa hundratals analyser eller byta fonder varje år. Tvärtom. Det bästa du som investerare oftast bör göra är ingenting alls.
För de allra flesta är den bästa strategin att sätta upp ett automatiskt månadssparande i breda indexfonder – och sedan låta bli att göra någonting.
Det är också precis vad statistiken pekar mot.
Innehåller annonslänkar till Lysa, Opti, Avanza och Nordnet.
De flesta fondförvaltare lyckas inte slå index
Att välja "rätt" fondförvaltare låter logiskt. Problemet är att det väldigt sällan fungerar.
Enligt den senaste långsiktiga SPIVA-rapporten från S&P Dow Jones Indices har 88 procent av alla aktivt förvaltade amerikanska aktiefonder underpresterat sitt jämförelseindex under de senaste 15 åren fram till slutet av 2023, skriver Nordnet.
Det innebär att oddsen talar tydligt för den som väljer en billig indexfond framför att försöka hitta nästa stjärnförvaltare.
Warren Buffett har länge varit inne på samma linje. I sitt årliga brev till aktieägarna har han flera gånger lyft fram billiga indexfonder som det bästa alternativet för de flesta sparare.
Sparkontot känns tryggt – men kostar på lång sikt
Många svenskar väljer att spara på sparkonto eftersom det känns säkert. Problemet är att tryggheten ofta blir dyr över tid.
Skandias privatekonom Christina Sahlberg har tidigare konstaterat att ett långsiktigt sparande på sparkonto visserligen skyddar mot inflationen, men att kapitalet växer mycket långsammare än på aktiemarknaden, vilket vi rapporterat om.
Så här stor blir skillnaden om man sparar 1 000 kronor i månaden under 30 år:
| Sparform | Antagen årsavkastning | Värde efter 30 år |
|---|---|---|
| Sparkonto | 1,5 % | ca 454 000 kr |
| Global indexfond | 7 % | ca 1 219 000 kr |
Skillnaden uppgår till omkring 765 000 kronor, trots att spararen sätter undan exakt samma belopp varje månad. Det enda som skiljer är var pengarna placeras – och om man låter tiden göra jobbet.
Det är därför många ekonomer brukar beskriva tiden och ränta-på-ränta som den viktigaste ingrediensen i ett framgångsrikt sparande.
Problemet sitter ofta inte i fonden – utan i investeraren
Även den som väljer bra fonder lyckas inte alltid få samma avkastning som fonden faktiskt levererar.
I den uppmärksammade rapporten Mind the Gap visar analysföretaget Morningstar att investerarnas faktiska avkastning konsekvent hamnar under fondernas redovisade avkastning.
Förklaringen är enkel.
Vi köper när börsen känns trygg och optimismen är hög. Sedan säljer vi när rubrikerna blir mörka och kurserna redan har fallit.
Det är beteendeekonomins kanske viktigaste lärdom: den största risken för ett långsiktigt sparande är ofta spararen själv.
Den som loggar in för ofta och försöker optimera varje rörelse och innehav riskerar därför att prestera sämre än den som inte gör någonting alls.
Den bästa strategin kan vara att automatisera allt
Om problemet är människans egna beslut blir den naturliga lösningen att fatta färre av dem.
Det är en viktig förklaring till att fondrobotar vuxit kraftigt i popularitet under de senaste åren. Tjänster som Lysa bygger på samma grundprincip:
- automatiskt månadssparande
- bred global riskspridning
- regelbunden återbalansering utan att spararen behöver agera.
Lysa placerar huvudsakligen i globala indexfonder till en total avgift. Man bygger sin förvaltning på forskning om indexinvesteringar och investerar huvudsakligen i billiga globala indexfonder.
Den totala avgiften ligger normalt kring 0,30–0,40 procent och bolaget lyfter själva fram att låga avgifter är en av de viktigaste faktorerna bakom ett framgångsrikt långsiktigt sparande.
Historiken visar också att en aktietung Lysa-portfölj sedan starten haft en genomsnittlig årsavkastning på omkring 11 procent efter fondavgifter sedan 2017, enligt bolagets egen avkastningssida som vi tidigare har rapporterat om.
En annan faktor som lockat många sparare är enkelheten.
I en undersökning från Svenskt Kvalitetsindex 2025 fick Lysa högst betyg för upplevd användarvänlighet och nio av tio kunder uppgav att tjänsten gör sparandet enkelt.
Gemensamt för fondrobotar generellt är att de försöker eliminera den mänskliga faktorn. Sparandet fortsätter även när börsen faller, vilket historiskt ofta varit det svåraste för många investerare.
Om man använder samma exempel som tidigare blir effekten av några extra procents avkastning över tid tydlig.
Så här mycket skulle ett månadssparande på 1 000 kronor i månaden under 30 år kunna växa till:
| Sparform | Antagen årsavkastning | Värde efter 30 år |
|---|---|---|
| Sparkonto | 1,5 % | ca 454 000 kr |
| Global indexfond | 7 % | ca 1 219 000 kr |
| Lysa (historisk snittavkastning sedan start*) | 11 % | ca 2 343 000 kr |
*Aktietung portfölj på 100% aktieexponering.
Lästips: I vår stora jämförelse av populära fondrobotar granskar vi fyra olika tjänster och ger vår bild av vilka vi anser sticker ut som de främsta.
Daniel Åstrand
Hemligheten är inte att hitta vinnarna
Många tror att framgångsrikt sparande handlar om att hitta nästa Nvidia eller pricka rätt tidpunkt att köpa och sälja.
Men forskningen och statistiken pekar mot något betydligt tråkigare.
Den som väljer en billig indexlösning, sätter upp ett automatiskt månadssparande och sedan låter tiden göra jobbet har historiskt haft mycket goda möjligheter att bygga ett starkt sparkapital.
Den kanske viktigaste regeln är därför också den enklaste: Gör rätt en gång – och låt sedan bli att röra sparandet.
Mattias Malmqvist