Hur brukar börsen prestera under valår? Historiken ger ett tydligt svar
Riksdagsvalet äger rum den 13 september 2026. Men hur brukar egentligen börsen prestera när Sverige går till val? Historiken visar att valår har bjudit på både kraftiga uppgångar och stora fall – och att något helt annat än politiken ofta avgör riktningen.
Hösten 2022 tillträdde en ny borgerlig regering efter ett dramatiskt maktskifte. Stockholmsbörsen hade då redan fallit kraftigt under året – men förklaringen låg knappast i svensk politik.
Rysslands invasion av Ukraina, skenande energipriser och den högsta inflationen på decennier satte betydligt större avtryck på marknaden.
Samma maktskifte – helt olika börsutfall
År 2006 skedde ett liknande politiskt maktskifte när Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten till Alliansen. Börsutvecklingen blev däremot den rakt motsatta.
Stockholmsbörsen steg 22,7 procent 2006 och följde upp med 32,7 procent 2007 – två mycket starka börsår, enligt Samuelssonsrapport.
Mönstret återkommer även i senare val. År 2010 steg OMXS30 omkring 23 procent, i spåren av återhämtningen efter finanskrisen. Fyra år senare, när Socialdemokraterna återtog regeringsmakten, slutade börsen på plus omkring 11 procent.
Valåret 2018 blev betydligt svagare. Trots den utdragna regeringsbildningen var det framför allt handelskonflikter, stigande räntor och oro för den globala konjunkturen som pressade marknaden.
Historiken pekar alltså i samma riktning: det som händer i världsekonomin tenderar att väga betydligt tyngre än vem som får nycklarna till Rosenbad.
Forskningen ger samma bild
Samma mönster syns utanför Sverige. Sedan 1927 har S&P 500 i USA levererat i princip samma genomsnittliga avkastning under valår som under övriga år, enligt Citizens Bank.
Fidelity konstaterar samtidigt att historiska börsrörelser kring val inte kan förklaras av vilket enskilt parti som vinner eller förlorar. Bolagsvinster, räntor och den ekonomiska utvecklingen har betydligt större betydelse.
Svensk forskning pekar också på att ekonomisk-politisk osäkerhet kan hämma den ekonomiska tillväxten. Det är dock något annat än att börsen systematiskt skulle gynnas av ett visst valresultat eller en viss politisk färg.
Börsen under valåret 2026 styrs av mer än röster
Samma resonemang är relevant inför årets svenska val. Stockholmsbörsen värderades till 13 516 miljarder kronor under första halvåret 2026, enligt Ekonomifakta.
Men de stora frågorna för börsen finns framför allt utanför valrörelsen. Räntor, bolagsvinster, konjunkturen och geopolitiken har större potential att flytta marknaden än opinionsmätningarna.
Historiken talar dessutom emot att låta den egna politiska uppfattningen styra portföljen. Enligt BlackRock har amerikanska investerare som gått till kontanter när deras föredragna parti varit i opposition fått ungefär hälften så hög avkastning som de som stannat investerade.
Även den svenska börshistoriken pekar åt samma håll. Stockholmsbörsen har sedan 1984 gett en genomsnittlig årsavkastning på nära 13 procent, samtidigt som både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har sammanfallit med såväl upp- som nedgångar på börsen.
Historiskt har belöningen därför gått till den som klarat av att sitta igenom krig, räntechocker, lågkonjunkturer och politiska maktskiften – snarare än den som försökt tajma valnatten.
