Investerarna jagar robotaktier – men den verkliga vinnaren kan vara en avgörande byggsten
Tesla, Figure AI och kinesiska robotbolag tävlar om att bygga framtidens humanoida robotar. Investerarnas blickar riktas mot AI-modeller, sensorer och avancerade chip. Men för att robotarna faktiskt ska kunna röra sig behövs något betydligt mer jordnära: magneter.
Humanoida robotar använder ett stort antal elektriska motorer och aktuatorer som fungerar ungefär som kroppens muskler och leder. I många av motorerna används kraftfulla permanentmagneter baserade på sällsynta jordartsmetaller, framför allt neodym och praseodym.
Det kan göra robotboomen till en helt ny efterfrågekälla för några av världens mest strategiska råvaror.
Kilovis med magneter i varje robot
En studie om kritiska material inom robotik och drönare från 2026 pekar på att en humanoid robot kan behöva betydande mängder magnetmaterial. För Tesla Optimus 2 har det rapporterats om upp till omkring 3,5 kilo NdFeB-magneter per robot.
Om en miljon humanoida robotar producerades årligen skulle det enligt studien kunna addera omkring 1 000 ton till den årliga efterfrågan på neodym och praseodym. Det är fortfarande en liten del av världsmarknaden, men visar vad som kan hända om humanoider börjar tillverkas i riktigt stora volymer.
Kina sitter på flaskhalsen
Här blir historien geopolitisk.
Enligt International Energy Agency, IEA stod Kina 2024 för omkring 60 procent av gruvproduktionen av de sällsynta jordartsmetaller som används i magneter. Längre ned i värdekedjan är dominansen ännu större: 91 procent av raffineringen och 94 procent av produktionen av sintrade permanentmagneter.
IEA räknar dessutom med att automation och robotik blir allt viktigare drivkrafter för efterfrågan framöver.
Den verkliga flaskhalsen är därför inte bara vad som finns i marken, utan vem som kan förädla råvarorna och tillverka magneterna.
Hur känslig kedjan är blev tydligt 2025. När Kina införde exportrestriktioner för vissa sällsynta jordartsmetaller och magneter påverkades Teslas planer för Optimus, enligt Elon Musk. Tesla försökte övertyga kinesiska myndigheter om att magneterna skulle användas i civila robotar och inte för militära ändamål, rapporterade Reuters.
Här finns börsexponeringen
För investerare skapar utvecklingen ett klassiskt ”hackor och spadar”-case. I stället för att försöka avgöra vilken humanoidrobot som vinner kan man titta på bolagen som levererar materialen som flera tillverkare behöver.
Ett av de tydligaste amerikanska exemplen är MP Materials, som driver Mountain Pass-gruvan i Kalifornien och bygger upp en amerikansk kedja från råvara till färdig NdFeB-magnet.
Bolaget producerade rekordhöga 2 599 ton neodym-praseodymoxid under 2025 och har börjat tillverka färdiga magneter. Den nya fabriken 10X i Texas ska tillsammans med befintlig verksamhet ge kapacitet att producera omkring 10 000 ton NdFeB-magneter per år. MP Materials nämner självt robotik som ett av användningsområdena.
Australiska Lynas Rare Earths är samtidigt en av de viktigaste producenterna av sällsynta jordartsmetaller utanför Kina och ger en mer direkt exponering mot råvaru- och förädlingsledet.
Ett mer spekulativt alternativ är USA Rare Earth, som bygger upp amerikansk produktion av NdFeB-magneter och en inhemsk leveranskedja för sällsynta jordartsmetaller. Potentialen är hög om satsningen lyckas, men det gäller även risken eftersom verksamheten fortfarande byggs upp.
I Kina finns dessutom bolag som JL MAG Rare-Earth, som ligger betydligt närmare själva roboten. Bolaget tillverkar högpresterande NdFeB-magneter och arbetar bland annat med magnetkomponenter och motorrotorer för humanoida robotar.
ETF för den som inte vill välja vinnaren
Det går även att sprida risken.
VanEck Rare Earth and Strategic Metals ETF (REMX) investerar i bolag inom sällsynta jordartsmetaller och strategiska metaller. Bland innehaven finns både MP Materials och Lynas tillsammans med kinesiska och andra internationella råvarubolag. För europeiska investerare finns även en UCITS-version.
Ett mer koncentrerat alternativ är Sprott Rare Earths Ex-China ETF, REXC, som uttryckligen fokuserar på leveranskedjan utanför Kina. I fonden är Lynas och MP Materials två av de klart största innehaven.
Det senare är särskilt intressant för den som tror att västvärldens försök att minska sitt beroende av Kina blir minst lika viktigt som den rena efterfrågetillväxten.
Fördelen med ETF:erna är att investeraren slipper avgöra vilket enskilt bolag som lyckas bäst. Nackdelen är att exponeringen blir bredare och långt ifrån enbart handlar om robotar eller permanentmagneter.
Robotboomens bortglömda råvara
Caset är långt ifrån riskfritt. Humanoida robotar befinner sig fortfarande i ett tidigt kommersiellt skede och det är osäkert om de enorma produktionsvolymer som tillverkarna talar om blir verklighet. Ny teknik kan dessutom minska mängden sällsynta jordartsmetaller som krävs.
Men om AI nästa fas handlar om att flytta intelligensen från datacentret ut i den fysiska världen räcker det inte längre med avancerade chip.
Robotarna behöver muskler. Och de musklerna behöver magneter.
Dennis Jerkovic