Kopparkrisen: Gruvan som stängdes på grund av för billig koppar ska nu rädda Europa

När Viscariagruvan i Kiruna stängdes 1997 var kopparpriset 2 000 dollar per ton och ingen ville betala. I dag är priset 12 200 dollar och Europa importerar 45 procent av all koppar kontinenten förbrukar. Nu ska ett bolag i Kiruna bidra till att minska Europas växande beroende av importerad koppar.

Det är inte Viscaria som har blivit smartare sedan stängningen. Det är världen som har förändrats runt dem, och den insikten ger bolagets återkomst ett nästan ironiskt djup.

Från Copperstone till Viscaria

Företaget grundades 2006 under namnet Kopparberg Mineral AB. År 2003 såldes bolaget till amerikanska Phelps Dodge, 2008 vidare till australiensiska Avalon (senare Sunstone Metals), och 2019 köpte slutligen Copperstone gruvan. Den 21 maj 2024 bytte Copperstone Resources AB officiellt namn till Gruvaktiebolaget Viscaria.

Metallen som håller ihop den moderna världen

I dag används 65 procent av all koppar för att leda elektricitet — i kablar, elmotorer, kraftledningar och sjukhus. Den gröna omställningen har gjort metallen ännu mer central: en elbil kräver ungefär mellan 50 och 80 kilo koppar, ungefär 2,4 gånger mer än ett bensinfordon, och förnybar energiinfrastruktur kräver upp till sju gånger mer koppar än fossilbaserad teknik. Till det kommer den snabba expansionen av AI-datacenter, som driver efterfrågan ytterligare.

Prognoserna pekar på en kraftig strukturell ökning: den globala kopparefterfrågan väntas öka med 24 procent till 2035, och att möta världens elektrifieringsmål beräknas kräva mer kopparbrytning under de kommande 30 åren än vad som brutits under hela mänsklighetens historia.

Två miljarder satsade – innan tillståndet ens var klart

Vd Jörgen Olsson beskriver ett utbudsunderskott som bara förvärras: nya fyndigheter tryter, de grunda och lättbrutna reserverna är sedan länge tömda, och efterfrågan drivs av en global medelklass vars tillväxt inte bromsar in.

Den stadiga efterfrågan har bara ökat hela tiden och världens gruvor orkar inte hänga med.

Jörgen Olsson, vd Viscaria

Koppar saknar reellt substitut. Aluminium leder ström men är markant sämre, silver leder bättre men är dramatiskt dyrare, och metallen är dessutom antibakteriell, vilket gör den oersättlig i bland annat vattenrör.

Mot den bakgrunden valde bolaget att bygga broar, vägar och kontor för två miljarder kronor, innan miljötillståndet ens var beviljat. Ansökan lämnades in i mars 2022 och tillståndet vann laga kraft i april 2025, efter drygt tre år, att jämföra med de 10 till 20 år som är normen i Sverige.

Vi hade byggt för ungefär två miljarder innan vi fick tillståndet, bland annat i form av broar, vägar och kontor. Antingen kan man tycka att det var dumdristigt eller så var det jättesmart. Vi tycker såklart det senare.

Jörgen Olsson, vd Viscaria

Återöppnandet av Viscaria beräknas kosta omkring sju miljarder kronor i investering och bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder för att säkra alla tillstånd, men mer kapital krävs för att uppnå målet att ha produktionen i gång 2027.

Europa sårbart – Kiruna oväntat attraktivt

EU:s förordning om kritiska råmaterial, CRMA, trädde i kraft våren 2024 och pekar ut koppar som strategiskt viktig. 

Syftet med förordningen är att öka utvinningen, återvinningen och förädlingen av strategiska metaller och mineral inom EU.

Viscarias planerade årsproduktion på 26 000 ton skulle motsvara cirka tre procent av hela Europas kopparproduktion och placera bolaget som Sveriges näst största producent.

Kopparpriset 2016–2026

*Källor: IMF/World Bank via FRED & Statista (årsgenomsnitt 2016–2024).

Till skillnad från många andra kritiska råvaror finns hela förädlingskedjan för koppar redan på plats i Europa, med smältverk hos bland annat Boliden i Skelleftehamn och Aurubis i Hamburg. Det minskar sårbarheten mot den kinesiska råvarudominans som Tidningen Näringsliv skriver om.

På arbetsplatsen i Kiruna arbetar redan 300 personer, rekryterade från 13 nationaliteter. Varje ledig tjänst bolaget lägger ut på LinkedIn lockar 150 till 250 sökande. Det är dock bostadsbristen i Kiruna, inte bristen på arbetssökande, som riskerar att sätta käppar i hjulet för tillväxten.

Finansieringen beskrivs som i princip säkrad via lån och aktieägartillskott. Efter att Northvolts konkurs frös investeringsklimatet har bolaget numera nästan uteslutande svenska ägare och gruvan väntas vara i full drift sent 2027 eller tidigt 2028. Detta förutsatt att en pågående ansökan som rör utsläppsgränsvärden, hanteras utan förseningar.

Oväntat fynd på djupet — Viscaria först i Europa med ny reningsteknik

Det handlar inte om uranbrytning utan om ett oväntat reningsproblem. Efter att tillståndet vunnit laga kraft borrade Viscaria djupare och fann oväntat höga halter av uran, zink och sulfat i grundvattnet.

Bolaget har därför ansökt om att få rapportera utsläppsvärden som årsmedelvärden istället för månadsmedelvärden, något Naturskyddsföreningen i Norrbotten motsätter sig. Samtidigt är Viscarias lösning på problemet banbrytande — ett jonbytarfilter som renar vattnet från uran och tungmetaller, och som gör bolaget till det första i Europa att tillämpa tekniken i denna skala.

Läs också: Investera i koppar 2026 – Jämförelse av olika metoder och deras för- och nackdelar

Viscariagruvan stängdes för att världen inte ville betala för kopparn. Nu är det samma värld som desperat behöver den. Frågan är inte längre om gruvan ska öppna — utan om Europa hinner bygga upp sin egen försörjning innan beroendet av importerade råvaror blir en geopolitisk akilleshäl. Viscaria är inget fullständigt svar på den frågan, men det är en sällsynt kombination: rätt metall, rätt plats och rätt tid.