Mellanösternkrisen släcker hoppet om sänkt ränta under året

Glöm en räntesänkning i närtid. Mellanösternkrisen har gjort att räntefönstret nu stängts för i år, tror de ekonomiska bedömarna.

Förändringen har varit anmärkningsvärd. För ett par veckor sedan bedömdes det till omkring 50 procents sannolikhet att Riksbanken skulle genomföra en räntesänkning från nuvarande nivå, 1,75 procent, under 2026.

Efter det har konflikten mellan Iran och USA/Israel brutit ut, vilket lett till kraftigt rusande oljepriser. Under natten till måndagen handlades ett fat Brent-olja för ungefär 115 dollar fatet. Senast priserna var i närheten av den nivån var under 2022 efter det att Ryssland inlett sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.

Prisrusningen har gjort att man från marknadshåll i princip inte ser någon sannolikhet alls för en räntesänkning i år.

Ingen sänkning

Storbanken SEB delar den bilden:

– Det här kriget har gjort att vi känner oss övertygade om att man kommer att skjuta på en sänkning, säger chefsekonomen Jens Magnusson.

Andreas Wallström, prognoschef hos Swedbank, är av samma åsikt:

– Det är en ganska tydlig omprisning. Tolkningen som marknaden gjort är att det här kommer leda till lite högre inflationsutfall i Sverige, säger han.

I förra veckan släppte Statistiska centralbyrån (SCB) nya inflationssiffror för februari som visade på en inflation under Riksbankens tvåprocentsmål. Ett varaktigt högt oljepris kan dock komma att bidra till högre inflation, något som i sin tur innebär att Riksbanken överger tanken på räntesänkningar och kanske till och med blickar i andra riktningen.

– En tumregel är att tio procents högre oljepris ger en tiondel på inflationen. Men de senaste månaderna har vi sett en uppgång på 50 procent vilket kan ge en fyra–fem tiondelar direkt. Det som dock kan bli en utmaning är om detta nu består, påpekar Andreas Wallström.

Driver inflation

Förutom stigande drivmedelspriser kan det bidra till att företagen behöver kompensera sig för stigande kostnader, vilket i sin tur driver inflationen.

– Den effekten kan vara minst lika stor och den kommer ofta med fördröjning, det kan komma till och med in i nästa år, säger Andreas Wallström.

Den stora och avgörande frågan är hur högt oljepriset kan stiga och hur länge det håller i sig.

– Har vi en tillfällig oljeuppgång på 80 eller 85 dollar fatet? Det kan alla leva med. Men ska vi hålla på så här några veckor och det etableras på högre nivåer, kanske stiger mot 100 eller 110 dollar, då är det ju en uppenbar risk, säger Jens Magnusson.