Oro för energikris och ransonering ökar – "går verkligen åt fel håll"
Dyrare bensin är bara en sak som drabbar svenska konsumenter sedan Irankriget fått oljepriserna att skena. Råvaruanalytikern Christian Kopfer befarar en energikris. Det kommer inte att sluta bra om vi får en situation där vi behöver ransonera olja, säger han.
I veckan steg terminerna på den amerikanska WTI-oljan 36 procent till 91,20 dollar per fat – den största veckovisa uppgången sedan statistik började föras 1983, rapporterar CNBC. Och häromdagen varnade Qatars energiminister att Irankriget kan driva upp oljepriset till 150 dollar fatet.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, menar att prisnivån i sig inte är avgörande. Enligt honom klarar världsekonomin priser på 90–100 dollar fatet för olja.
– Men inte bristen. Att det blir ransonering och avbrott i leveranskedjor, det är det absolut allvarligaste ekonomiskt.
Kan slå brett
Irankriget har i Sverige medfört att bensinpriset ökat ungefär 70 öre till omkring 16 kronor litern. Vid ett oljepris på 100 dollar fatet hamnar bensinpriset på 17–18 kronor.
Och vid skräckexemplet 150 dollar per fat blir det förstås en rejäl prisökning vid pump.
Men ökade oljepriser kommer, enligt Kopfer, att drabba svensk ekonomi i en bred kontext.
– Sverige är väldigt exportberoende. Alla leveranskedjor är ju så otroligt beroende av oljeekonomin, säger han.
Oljeprisernas inflationspåverkan minskar även tron på en svensk styrräntesänkning i närtid, vilket påverkar boräntorna.
Kopfer konstaterar att för varje dag som går tappas världens lager på olja.
– Eftersom världen fortsätter att konsumera ungefär 100 miljoner fat per dag medan det bara produceras 80 miljoner fat per dag – om vi tar det grovt.
– Det närmar sig mer och mer en energikris ju längre det här varar. Det räcker med att det är så illa som det är nu, att det bara fortsätter, så kommer lagren att dräneras. Då skenar priserna.
Daniel Åstrand
Springande punkten
Kopfer beskriver det som "en snara som dras åt kring världsekonomin".
Minskad produktionstakt på grund av lagringsmöjligheter och att transporterna i princip står stilla i Hormuzsundet – där normalt en femtedel av världens olja passerar – är ingen bra kombination, enligt Kopfer.
– Det går verkligen åt fel håll. Både i hur utdraget det här verkar bli och magnituden på det hela. Det eskalerar.
Hur länge kan oljepriserna hålla i sig?
– Vi måste få en lösning på den här flaskhalsen, alltså på Hormuzsundet. För det är det som är den springande punkten.