Nästan var fjärde krona går till boendet – Sverige i EU-toppen
Nästan var fjärde krona av svenska hushålls inkomster går till boendet. Det placerar Sverige på tredje plats i EU, strax före Tyskland. På 15 år har gapet mot EU-snittet mer än sexdubblats, samtidigt som flera år av stora hyreshöjningar pressar hushållens marginaler.
Svenska hushåll lägger 24,2 procent av sin disponibla inkomst på boendet, enligt Eurostats statistik från 2025 som Trygga har sammanställt. Bara Grekland och Danmark ligger högre, med 34,6 respektive 33,0 procent. EU-snittet är 18,9 procent.
Gapet växte redan före räntehöjningarna
År 2010 låg Sverige 0,8 procentenheter över EU-snittet. Till 2022 hade skillnaden vuxit till 2,7 procentenheter, innan räntehöjningarna hunnit slå igenom fullt ut. Utvecklingen tyder på att pressen på hushållen har djupare orsaker än de senaste årens ränteuppgång.
För bolånehushåll fångar statistiken dessutom inte hela månadsutgiften. Amorteringar räknas bort och räntekostnader redovisas efter ränteavdrag.
Skillnaderna mellan hushållen är stora. Ensamstående utan barn lägger 37,3 procent av inkomsten på boendet, jämfört med 17,7 procent för par med två barn. Bland ensamstående över 65 år är andelen 38,8 procent. För hushåll under fattigdomsgränsen går nästan varannan krona, 47,3 procent, till boendet.
Fyra år av stora hyreshöjningar i Stockholm
Samtidigt fortsätter boendekostnaderna att stiga för hyresgäster. Enligt nya SCB-siffror som Hyresgästföreningen lyfter, har hyrorna ökat med 3,4 procent i Stor-Stockholm mellan 2025 och 2026, jämfört med 3,3 procent i riket. På fyra år har regionens hyror stigit med sammanlagt 19,8 procent.
Även om årets höjning är något lägre än fjolårets ligger den fortfarande klart över nivåerna 2010–2022. Samtidigt visar föreningens sammanställning att Stockholms hyresgäster har både högre hyror och lägre disponibla inkomster än hyresgäster i riket, vilket gör utrymmet för ytterligare höjningar mindre.
Inför förhandlingarna om 2027 års hyror bedömer Hyresgästföreningen att höjningarna bör halveras i riket jämfört med föregående år och landa omkring 1 procent i Stockholm.
Tillsammans med Eurostats statistik visar utvecklingen hur boendekostnaderna pressar hushållens ekonomi. Ensamstående och hushåll med låga inkomster lägger redan en särskilt stor del av inkomsten på boendet, medan återkommande hyreshöjningar krymper marginalerna ytterligare. Lägre höjningar skulle bromsa kostnadsökningen, men de senaste årens uppgång skulle fortfarande tynga hushållen.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…