Ny prognos: Elpriset riskerar att stiga med över 300 procent

En kall och torr vinter har bidragit till snabbt stigande elpriser i hela Sverige. Samtidigt inför allt fler nätbolag effektavgifter, vilket ytterligare driver upp elkostnaderna för hushållen.

Kombinationen av höga elpriser och ökade nätavgifter gör att många elkunder nu möter en ansträngd ekonomisk situation under årets första månader.

Kraftig prisuppgång på elmarknaden

Enligt elbolaget Bixia har elpriserna i januari stigit till nivåer som inte setts på flera år.

Prognosen pekar på att priserna under årets första kvartal kommer att ligga mellan 37 och 312 procent högre än motsvarande period förra året i de fyra svenska elprisområdena, rapporterar Dagens industri.

Prisuppgången förklaras främst av kallt väder, låg vindkraftsproduktion och minskade vattennivåer i vattenkraftens magasin. Även högre priser på bränslen som naturgas har bidragit till pressen på elmarknaden.

Elspotpriset på Nord Pool, som ligger till grund för det rörliga elpriset för konsumenter, uppgår under tisdagen till mellan 149 och 159 öre per kilowattimme.

Dessa nivåer avser enbart elpriset och inkluderar inte skatter, elnätsavgifter eller elbolagens påslag.

Det är hög efterfrågan på el i kylan. Och det är nästan vindstilla i norra Sverige och därför väldigt låg vindkraftsproduktion. Samtidigt är det ett stort underskott på vattenkraft vilket gör att vattenkraftsproducenterna kräver extra bra betalt för att producera.

Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Bixia räknar med att elpriserna under januari-mars i år blir de högsta sedan krisvintern 2022, särskilt i södra Sverige där snittpriset för SE4 väntas bli 110 öre per kilowattimme. Det motsvarar en ökning med 37,5 procent jämfört med samma period i fjol.

I norra Sverige väntas priset fyrdubblas från 17–18 öre till omkring 70–71 öre per kilowattimme.

Bixias prognos för elspotpriset under första kvartalet:

Källa: Bixia / Dagens industri. Elpriset januari till mars, öre per kWh.

Effektavgifter höjer hushållens elnota

Parallellt med stigande elpriser har flera nätbolag infört effektbaserade avgifter, vilket förändrar kostnadsbilden för många elkunder.

Ett år efter att Ellevio införde sin effektavgift har det blivit tydligt att hushåll med hög samtidig elanvändning – exempelvis elbilsägare och fritidshusägare – påverkats mest, något vi tidigare rapporterat om.

Hos Ellevio baseras avgiften på ett genomsnitt av de tre högsta effekttopparna per månad, multiplicerat med 81,25 kronor per kilowatt.

För hushåll med kortvariga men höga effektuttag kan detta innebära extra kostnader på över 1 000 kronor per månad, särskilt vid elbilsladdning eller hög förbrukning under vissa tider på dygnet.

Andra nätbolag använder olika modeller för effektavgifter, där beräkningen kan baseras på en eller flera effekttoppar per månad. Utformningen skiljer sig dessutom mellan olika regioner.

Så kan konsumenter påverka sina elkostnader

När både elpriser och nätavgifter stiger blir det allt viktigare för konsumenter att se över sina elavtal och sitt sätt att använda el.

Genom att sprida ut förbrukningen och undvika höga effekttoppar – exempelvis genom att ladda elbilen nattetid – kan effektavgiften i vissa fall minska kraftigt.

Den som vill få bättre kontroll över sina elkostnader kan också jämföra olika elavtal och välja ett alternativ som bättre matchar den egna förbrukningen.