Pensionsglappet som drabbar en hel generation – hundralappar mindre i månaden
"Vi är många som kommit i kläm mellan pensionssystemen." Så inleder Susanne en läsarfråga till Aftonbladet, där hon berättar att åtta års universitets- och forskarstudier inte gav några pensionspoäng. Enligt tidningens beräkningar kan det innebära 436 kronor lägre pension i månaden – resten av livet.
Det handlar om en generation som föll genom sprickorna när Sverige bytte pensionssystem. För unga för att skyddas av ATP, och för gamla för att omfattas av det nya systemets rättvisefix.
Systemskiftet som skapade ett pensionsglapp
Aftonbladets Fredrik Rundkvist förklarar att ATP-systemet byggde på de 15 bästa inkomståren, vilket gjorde att några studieår sällan påverkade pensionen. I dagens system räknas däremot varje intjänad krona under hela arbetslivet.
När det nya systemet infördes blev högskolestudier pensionsgrundande – men bara retroaktivt från 1995. Den som tog examen 1994 fick därför ingen kompensation.
I Aftonbladets räkneexempel får en person född 1970 med fem års heltidsstudier och 44 år i arbetslivet en allmän pension på 22 623 kronor i månaden före skatt. Om studieåren hade varit pensionsgrundande skulle pensionen i stället ha blivit 23 059 kronor.
Litet nog att avfärda - stort nog att reta
Skillnaden blir 436 kronor i månaden före skatt.
Det blir en viss skillnad men inga jättebelopp.
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten enligt Aftonbladet.
Beloppet är relativt begränsat eftersom endast studiebidraget – inte studielånet – är pensionsgrundande. Heltidsstudier ger därför betydligt lägre pensionsrätt än ett heltidsarbete.
Budskapet från politikerna är väl "utbilda dig gärna men se till att komma ut i arbetslivet så fort som möjligt".
Dan Adolphson Björck, pensionsexpert på Min Pension enligt Aftonbladet.
Adolphson Björck, pensionsexpert på Min Pension, tillägger enligt Aftonbladet, att högskoleutbildning i genomsnitt ger högre livsinkomst och därmed högre pension, även om den kopplingen inte är lika tydlig för alla yrkesgrupper.
Det dolda priset på ett livsval som samhället aktivt uppmuntrade kommunicerades aldrig av systemet. För dem födda mellan mitten av 1960- och 1970-talen är den insikten svår att räkna bort, även om kalkylatorn "bara" säger 436 kronor.
Så kan du "ta igen" glappet
Det går inte att ta igen förlorade pensionsrätter i det allmänna systemet. Men glappet går att minska.
Så kan du göra för att "ta igen" glappet:
- Kolla din tjänstepension. Logga in på minpension.se för att se vad du har intjänat och vad du beräknas få. Med hjälp av verktyget kan du skapa en pensionsprognos som inkluderar alla delar, från allmän pension till tjänstepension och privat sparande.
- Spara privat. Månadssparande är ett enkelt sätt att pensionsspara. Du kan välja att spara via ISK eller kapitalförsäkring.
- Överväg löneväxling. Du avstår en del av din lön före skatt och får i stället pengarna inbetalda direkt till din tjänstepension. För att tjäna på det bör lönen överstiga 56 087 kronor efter löneväxlingen, annars påverkas den allmänna pensionen negativt.
- Skjut upp pensionen. Det som påverkar pensionen mest är hur mycket du tjänar genom livet, om du har tjänstepension och vid vilken ålder du börjar ta ut din pension. Varje extra arbetsår efter riktåldern ökar det slutliga beloppet.
Dennis Jerkovic