Pensionsmyndigheten: 1,6 miljarder i felutbetalningar stoppade i fjol - ökad kontrollverksamhet ger resultat
Tips om felaktiga utbetalningar till Pensionsmyndigheten har ökat med 170 procent sedan 2020. Regeringen ger nu nya uppdrag om utökat myndighetssamarbete och datadriven kontroll för att täta hålen i välfärdens skyddsnät.
Under 2025 upptäckte Pensionsmyndigheten felaktiga utbetalningar på totalt cirka 1,6 miljarder kronor, enligt Kollega.
Den största posten utgjordes av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, 892 miljoner kronor, medan allmän pension stod för 688 miljoner och efterlevandepension för 7,2 miljoner.
De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar.
Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten har anställt fler handläggare och inlett samarbeten med Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. Det är delvis dessa satsningar som förklarar varför tipsen ökat med 170 procent på fem år.
Data och AI ska pressa ned felen
I regleringsbreven för 2026 ger Regeringen Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i uppdrag att redovisa hur myndigheterna arbetar datadrivet och hur data och AI har bidragit till att utveckla verksamheten.
Försäkringskassan ska också redovisa vilka it-utvecklingsinsatser som varit viktigast under 2026.
Som en del av satsningen ska Försäkringskassan redovisa vad som krävs för att ett digitalt och sökbart register över A1-intyg ska kunna driftsättas. Registret syftar till att motverka förfalskade och felaktiga intyg, ett område som kopplas direkt till arbetslivskriminalitet över landsgränser.
Kristoffer Matsson
Återkravsprocesserna är systemets svaga punkt
Trots framstegen i kontrollarbetet kvarstår en central utmaning: när felaktiga utbetalningar väl upptäcks tar återkravsprocesserna lång tid, med ekonomiska och rättssäkerhetsmässiga konsekvenser för både myndigheter och enskilda individer.
ISF får därför i uppdrag att granska Pensionsmyndighetens handläggning av återkrav inom bostadstillägg och garantipension, ett steg mot att identifiera var processerna kan kortas och rättssäkerheten stärkas.
Samarbetet mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och ISF lyfts av Regeringen som en av de viktigaste faktorerna för att lyckas, medan Kollega belyser hur myndighetsöverskridande kontakter redan gett mätbara resultat i form av kraftigt ökade tips och upptäckter.
ISF:s granskning av återkravshanteringen väntas redovisas under 2026, och resultatet kan bli avgörande för hur snabbt systemet förmår omsätta digitala fynd till faktisk återbetalning.