Nyhet

Räkna med högre elnätsavgifter framåt – "utrymme för relativt kraftiga ökningar"

Räkna med högre elnätsavgifter framåt  – "utrymme för relativt kraftiga ökningar"
Klagomålen på elnätsavgifterna når rekordnivåer. Samtidigt finns ett outnyttjat intäktsutrymme på omkring 30 miljarder kronor fram till 2027. Bild: Montage Stockfoto.

Över 2 400 klagomål strömmade in till Energimarknadsinspektionen om elnätsavgifterna under 2025, ett rekord. Trots det sitter svenska elnätsbolag på ett outnyttjat intäktsutrymme på 30 miljarder kronor, och höjningarna kan fortsätta fram till 2027.

Förklaringen finns i regleringens konstruktion. Energimarknadsinspektionen sätter intäktsramar för landets drygt 170 nätbolag, och för perioden 2024 till 2027 uppgår det totala taket till 326 miljarder kronor, en ökning med drygt 40 procent jämfört med föregående period, enligt Dagens Nyheter.

Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027.

Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.

Nätbolagen tog sammantaget ut ungefär 70 miljarder kronor under 2024, trots att utrymmet uppgick till cirka 100 miljarder.

Det outnyttjade utrymmet på 30 miljarder skapar ett konkret ekonomiskt incitament att fortsätta höja priserna under resten av regleringsperioden.

Stora nätbolag brukar dessutom ligga nära sina intäktsramars tak. Tommy Johansson på Energimarknadsinspektionen uppger att myndigheten inte fått några signaler om att det skulle bli annorlunda nu.

Har skruvat upp priserna

Vattenfall höjde sina elnätsavgifter med 14 procent från den 1 januari 2026, vilket för en eluppvärmd villa innebär ungefär 130 kronor mer per månad. Ellevio genomförde under samma period en höjning på i genomsnitt 5 procent på delar av nätavgiften, enligt SVT.

Mellan 2024 och 2025 steg elnätsavgifterna i genomsnitt med 10,6 procent bland alla bolag, enligt Nils Holgersson-gruppen. Det var de största höjningarna sedan mätningarna inleddes 1996, en takt som vida överstiger inflationen.

Snart kan vi ha Europas högsta elskatt – stigit betydligt snabbare än inflationen
Sedan 1990 har den svenska elskatten ökat med över 600 procent, mer än fem gånger snabbare än den allmänna prisutvecklingen.
Elnäten drivs som monopol i Sverige – och avgifterna styrs därför av statliga intäktsramar. Bild: Stockfoto.

Monopolet sätter konsumenten i kläm

På en monopolmarknad finns inget alternativ att välja bort.

Håkan Larsson på konsumentorganisationen Villaägarna kritiserar enligt SVT höjningarna och konstaterar att ett monopolföretag som höjer med 14 procent när inflationen ligger på omkring 2 procent aldrig hade kunnat göra det på en konkurrensutsatt marknad.

Myndigheternas handlingsutrymme är samtidigt begränsat.

Enligt Dagens Nyheter saknar Energimarknadsinspektionen effektiva verktyg för att ändra intäktsramarna i efterhand, och politiken har ännu inte tagit ställning till eventuella åtgärder efter pågående utredningar.

Intäktsramarna för den nuvarande perioden löper ut 2027, och hur nästa regleringsperiod utformas kommer att avgöra om avgiftsutvecklingen bromsar in eller fortsätter uppåt.

Nyhetsbrev