Rankat: Länderna med högst äldrefattigdom – så står sig Sverige
OECD:s siffror för 2023 visar att nästan fyra av tio äldre i Sydkorea lever under den relativa fattigdomsgränsen. Rankningen omfattar 32 OECD-länder, vilket innebär att flera medlemsländer saknas i jämförelsen. I Sverige var andelen 7,3 procent – betydligt lägre än i de flesta av länderna som ingår, men högre än i både Finland och Norge.
Skillnaderna mellan de 32 jämförda länderna är stora. Sydkoreas 39,8 procent kan ställas mot Norges 3,2 procent – en mer än tolv gånger högre nivå. Däremellan placerar sig Sverige, enligt Visual Capitalists sammanställning, som bygger på OECD:s inkomstfördelningsdatabas.
Baltikum och Sydkorea drar upp snittet
Sydkoreas höga andel har en strukturell förklaring. Landets offentliga pensionssystem infördes först 1988, vilket innebär att många av dagens äldsta inte har hunnit bygga upp tillräckliga pensionsrättigheter. Problemet är dessutom koncentrerat till just den äldre befolkningen. Landets totala fattigdomsgrad var 14,9 procent 2023, medan barnfattigdomen låg på 8,5 procent.
Även de baltiska länderna sticker ut i statistiken för 2023. Lettland hade en äldrefattigdom på 34,3 procent, följt av Estland på 29,8 procent och Litauen på 25,9 procent. Tillsammans hade de tre länderna ett genomsnitt på 30 procent – mer än dubbelt så högt som snittet på 14,8 procent för de 32 länderna i jämförelsen.
Sverige halkar efter sina nordiska grannar
Sveriges nivå på 7,3 procent under 2023 var knappt hälften av genomsnittet och därmed låg i ett bredare internationellt perspektiv. Jämfört med de nordiska grannländer som ingår i sammanställningen är bilden däremot mindre smickrande.
I Finland låg andelen på 4,8 procent och i Norge på 3,2 procent. Sverige hade därmed mer än dubbelt så hög äldrefattigdom som Norge.
Totalt höll sig fem länder under 5 procent: Norge, Tjeckien med 3,6 procent, Nederländerna med 4,6 procent, Slovakien med 4,7 procent och Finland. Sverige nådde inte riktigt ned till den gruppen.
Samtidigt är det viktigt att förstå vad siffrorna visar. OECD definierar relativ fattigdom som en inkomst under 50 procent av det egna landets medianinkomst, justerad efter hushållets storlek. Måttet beskriver alltså hur de äldres inkomster förhåller sig till resten av befolkningen i respektive land – inte pensionärernas absoluta levnadsstandard.
Norges låga andel innebär därför inte automatiskt att norska pensionärer har en högre materiell levnadsstandard än svenska. Den visar framför allt att färre norska äldre befinner sig långt under landets medianinkomst.
Nyare svenska siffror visar en kraftig förbättring
För att beskriva utvecklingen i Sverige kan OECD siffror för 2023 kompletteras med nyare statistik från SCB, som avser inkomståret 2024.
SCB använder dock ett annat mått än OECD. SCB definierar låg ekonomisk standard som en disponibel hushållsinkomst under 60 procent av medianen i Sverige, medan OECD sätter gränsen vid 50 procent. OECD:s uppgifter avser dessutom personer över 65 år under 2023, medan SCB redovisar separata åldersgrupper för 2024. Nivåerna är därför inte direkt jämförbara.
SCB:s tidsserie visar däremot tydligt hur den relativa ekonomiska utsattheten bland svenska äldre har förändrats mellan 2015 och 2024.
Bland personer över 80 år hade 12,1 procent låg ekonomisk standard 2024, enligt SCB. År 2015 var andelen 26,3 procent. Det motsvarar en minskning med 14,2 procentenheter, eller omkring 54 procent på mindre än ett decennium.
SCB förklarar förbättringen bland de äldsta främst med att pensioner och ersättningar för personer med låga inkomster är kopplade till prisbasbeloppet. När dessa räknades upp under åren med hög inflation stärktes inkomsterna i förhållande till andra grupper.
Bland personer i åldern 65–79 år minskade andelen med låg ekonomisk standard från 11,6 procent 2015 till 8,6 procent 2024. En bidragande förklaring är enligt SCB att allt fler fortsätter arbeta högre upp i åldrarna.
Även politiska reformer har påverkat utvecklingen. Pensionsmyndigheten pekar bland annat på höjd garantipension, förstärkt bostadstillägg och successivt lägre skatt för äldre som faktorer bakom de förbättrade disponibla inkomsterna.
Sammantaget visar statistiken en dubbel utveckling. OECD siffror för 2023 placerar Sverige klart bättre än genomsnittet, men efter Finland och Norge. De nyare svenska siffrorna för 2024 visar samtidigt att den ekonomiska utsattheten bland äldre har minskat kraftigt under det senaste decenniet.
Kristoffer Matsson