Rekordlågt barnafödande i EU – politiska åtgärder trappas upp

Barnafödandet i Europa har nått rekordlåga nivåer, vilket väcker oro bland många regeringar. Flera länder i EU vidtar nu politiska åtgärder för att uppmuntra till ökat barnafödande. Hur påverkar dessa åtgärder befolkningsutvecklingen och vilka utmaningar står vi inför?

• Barnafödandet i EU har mer än halverats sedan 1960-talet.
• Ungern erbjuder ekonomiska förmåner för att öka födelsetalen.
• Politiska strategier varierar mellan olika länder i Europa.

Barnafödandet i EU har minskat drastiskt, från 6,8 miljoner barn 1964 till 3,67 miljoner 2023, enligt News55. I Sverige uppmättes det lägsta barnafödandet någonsin, 1,43 barn per kvinna 2024, rapporterar SVT Nyheter.

Politiska åtgärder för att öka barnafödande

Flera europeiska länder genomför nu satsningar för att uppmuntra barnafödande. Sverige har tillsatt en utredning för att förstå orsakerna bakom den minskande trenden. I Finland diskuteras en födelsebonus, medan Ungern erbjuder gratis IVF-behandlingar och skärpta abortlagar.

Det som är intressant är att nedgången under de senaste 15 åren ser likadan ut i alla länder i Europa.

Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

Ungern, med 1,55 barn per kvinna, är ett av de länder med högre födelsetal i EU och har även de infört flera ekonomiska förmåner för barnfamiljer. Dessa inkluderar bostadsbidrag och skattefri inkomst för kvinnor som föder fler än tre barn.

Familjepolitik som strategi och ideologi

Ungerns familjepolitik är inte bara en strategi för att öka födelsetalen utan också en ideologisk del av det styrande partiet Fidesz. Samtidigt står Italien inför en befolkningskris med äldsta förstamammorna i EU och en snittålder på 31,8 år.

Tyskland har sett en uppåtgående trend i barnafödande sedan reformer inspirerade av den nordiska modellen infördes 2007. Dessa reformer fokuserade på förbättrad föräldraförsäkring och barnomsorg för att underlätta kombinationen av arbete och familjeliv.

Utvecklingen med sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning har ekonomiska konsekvenser. Enligt SCB minskar arbetskraftstillväxten, vilket påverkar BNP och skatteintäkter. Samtidigt ökar kostnaderna för äldreomsorg, vilket sätter press på offentliga finanser.

Bland Sveriges handelspartners, som Polen och Tyskland, förväntas befolkningen krympa de kommande tio åren. Detta påverkar svensk export och tillväxtutsikter negativt. Diskussioner om alternativa lösningar, som ökad invandring och automatisering, förs i flera länder.