Rekordrika och defensiva – men upplever ändå inte att lönen räcker till

Det har under en längre tid stått klart att många svenskar avvaktar med större inköp. Men vad är det egentligen som styr hushållens konsumtionsval just nu? Samtidigt vittnar andra rapporter om att svensken är rekordförmögen – men trots det i stor utsträckning favoriserar sparkonton med väldigt låg avkastning. Vi undersöker närmare och ser hur du kan öka din avkastning på sparandet med enkla knep.

• Hushållens ekonomi är viktigare för konsumtionen än omvärldsläget.
• 93 procent vill se högre lön, lägre skatt eller sänkt ränta för att öka sin konsumtion.
• Trots rekordförmögenhet väljer svensken att spara på sparkonton – men går miste om "gratis" avkastning.

Innehåller annonslänkar till Compricer.

Enligt en ny undersökning från Länsförsäkringar är det framför allt den egna ekonomin – inte det osäkra omvärldsläget – som avgör svenskarnas konsumtionsvilja. Studien, som bygger på intervjuer med över 1 000 personer, visar att faktorer som inkomst och skatter har större påverkan än oro för världsläget.

Ekonomiska faktorer styr hushållens beslut

Resultatet från Makromätaren visar att hela 93 procent av de tillfrågade skulle öka sin konsumtion om de fick högre lön, lägre skatt eller sänkt ränta. Endast omkring en femtedel uppger att mindre oro för världsläget skulle få dem att konsumera mer.

Undersökningen indikerar att den svaga konsumtionen främst beror på att många upplever att lönen inte räcker till, även om villkoren för hushållen har förbättrats något under året.

Den främsta anledningen till den svaga konsumtionen är att lönen helt enkelt inte räcker till. Trots att förutsättningarna för hushållen har ljusnat något i år, är det mycket kvar att ta igen.

Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar.

Rekordförmögna – men satsar ändå på sparkonto med låg ränta

Samtidigt visar SEB:s Sparbarometer att de svenska hushållens samlade förmögenhet har nått en ny rekordnivå, där hushållens nettoförmögenhet ökade med 764 miljarder kronor under årets andra kvartal.

Américo Fernández, privatekonom SEB, påtalar att hushållen i hög grad har valt att öka sitt sparande på konto. Nysparandet på konto nådde en rekordnivå och var dubbelt så högt jämfört med samma period förra året;

Hushållen byggde upp ett rekordstort nysparande på konto. Ett tydligt tecken på hushållens anpassningsförmåga men också en förklaring till varför varken konsumtion eller tillväxt tagit fart.

Trots detta väljer många att ha pengarna på konton med låg ränta. Den genomsnittliga räntan på nya insättningar var 0,61 procent i augusti, vilket är en marginell minskning från juli och betydligt lägre än för ett år sedan (då den låg på 1,94 procent).

Snittet i sparränta ligger med andra ord ca två procentenheter lägre än hos nischbankerna – något som innebär att svenska hushåll varje år går miste om miljardbelopp i utebliven avkastning varje år.

Får du en låg ränta helt i onödan?

Det tar inte många minuter att själv jämföra aktuella erbjudanden och just nu hittar du ränta upp mot 2,95 %. Nedan ser du en färsk jämförelse med aktörer som Brocc, Coeli, Bluestep eller Nordiska i topp ifall du kan tänka dig att binda din ränta i 3 månader.

Upplysning: Samtliga aktörer omfattas också av den statliga insättningsgarantin – vilket ger dig trygghet för dina pengar.

Penningpolitikens effekter syns långsamt

Trots att Riksbanken har sänkt styrräntan markant och regeringen genomfört finanspolitiska lättnader, har dessa åtgärder ännu inte gett fullt genomslag i konsumtionen.

Undersökningen visar att ungefär hälften av svenskarna skulle handla mer om räntor eller skatter sänks ytterligare. Förhoppningen är att dessa förändringar på sikt leder till ökad konsumtion och en starkare ekonomisk återhämtning.

Makromätaren genomförs kvartalsvis av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar och ger en aktuell bild av konsumtionsmönster i Sverige.