Riksbanken förbereder marknad för kommande räntehöjningar

Riksbanken väntas inte höja styrräntan i räntebeskedet från Göteborg på torsdag. Men en tydlig justering uppåt av inflationsprognosen ligger i korten. Det innebär att dörren öppnas för flera räntehöjningar längre fram.

Inflationen är låg i Sverige. Lägre än i många andra länder och en bra bit under Riksbankens inflationsmål.

Men högre globala energipriser, råvarupriser och fraktpriser – effekter från kriget i Mellanöstern, Ukrainakriget och väderfenomenet El Niño – antas få fart på prisökningstakten i Sverige framöver.

Kronan försvagas

Den senaste tidens tydliga försvagning av kronan är en annan faktor som i sig skapar inflation, via importen. Kronans fall – ner med mer än 25 öre mot euron sedan början av augusti – har tagit fart i kölvattnet av penningpolitiska åtstramningar i Europa och USA.

Kronan försvagas av det växande gapet mellan den svenska styrräntan – på 1,75 procent – och styrräntorna i eurozonen och USA som har höjts till 2,50 respektive 3,75–4,00 procent.

– Man kan räkna med att Riksbanken kommer lyfta sin inflationsprognos jämfört med juniprognosen. Det har hänt mycket, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

– Vi närmar oss högkonjunktur nästa år. Och höjer Riksbanken räntan i höst får det full effekt någon gång mot slutet av nästa år. I den bemärkelsen är det rimligt för Riksbanken att agera – och det ganska snart, tillägger hon.

I prissättningen på räntemarknaden ligger förväntningarna på fyra eller fem höjningar av styrräntan på drygt ett år. Spector – och många andra bedömare – räknar med att det räcker med två höjningar.

– Det bygger på de inflationsprognoser vi har nu. Det marknaden prissätter är förmodligen en tanke om att inflationsprognoser kommer att revideras upp och att situationen för råvarupriser kommer att fortsätta försämras. Det har vi inte i vårt huvudscenario, säger hon.

Påverkar boräntor

Högre styrränta syftar till att dämpa inflationen genom ett högre ränteläge i ekonomin. Det bromsar bankernas kreditgivning, vilket i sin tur dämpar hushållens konsumtion och företagsinvesteringar.

En direkt effekt av höjd styrränta är ett tryck uppåt på rörliga boräntor. Men det kan indirekt – bland annat via förväntningar om framtida räntehöjningar – även leda till högre långa marknadsräntor, hyreshöjningar och höjda bostadsrättsavgifter.