Ryska skuggflottan rostar sönder – farlig marknad växer fram
Den ryska skuggflottan, bestående av äldre oljetankers som används för att transportera sanktionerad olja, möter nu nya utmaningar när fartygens ålder tvingar fram en farlig och inofficiell skrotningsmarknad. Miljörisker och arbetsmiljöproblem ökar i takt med att fartygen rostar samman.
Utvecklingen kring Rysslands skuggflotta och dess avveckling rapporteras av Politico. Problemet berör såväl Östersjöregionens länder som globala aktörer, då skrotningsprocessen ofta sker utanför internationella regelverk.
Som vi tidigare rapporterat ser EU allvarligt på den här skuggflottan och vill stärka möjligheten att borda de här fartygen.
Skuggflottan växer och fartygen blir allt äldre
De senaste åren har Rysslands användning av skuggflottan för oljetransporter lett till att stora mängder äldre tankfartyg samlats under flagg från mindre strikt kontrollerade stater. Många av dessa fartyg har en genomsnittlig ålder på över 20 år.
Den ekonomiska vinsten av att transportera sanktionerad olja lockar aktörer att fortsätta använda dessa fartyg, trots bristande underhåll och ökade säkerhetsrisker. När fartygen blir för gamla för fortsatt drift säljs de vidare till mindre nogräknade företag som specialiserar sig på att demontera fartyg.
Avveckling sker ofta under osäkra och miljöfarliga former
Enligt Politico skrotades 409 fartyg officiellt under 2024, men två tredjedelar demonterades i Syd- och Sydostasien under bristfälliga arbets- och miljöförhållanden. Endast ett fåtal fartyg skrotades i länder med strikta regler, som Danmark, Norge och Nederländerna.
De mest riskfyllda skrotningarna sker på stränder i Indien, Pakistan och Bangladesh, där fartyg demonteras manuellt och utan skyddsutrustning. Enligt NGO:n Shipbreaking Platform omkom 15 arbetare i Sydasien under 2024, och 45 skadades.
Skuggflottans skrotning utmanar internationella regelverk
Många av skuggflottans fartyg omfattas av västerländska sanktioner, vilket gör att ägarna ofta säljer dem till mellanhänder via inofficiella kanaler. Transaktionerna sker sannolikt i kryptovaluta eller andra valutor än dollar, vilket försvårar insynen.
Miljö- och människorättsorganisationer som Greenpeace och Human Rights Watch uppmanas till ökad granskning av skuggflottans skrotningsmarknad. Den rättsliga komplexiteten och bristen på internationell samordning ökar risken för olyckor och miljöskador.
Enligt Politico finns förslag om att västländer kan erbjuda incitament för att locka skuggflottans ägare att lämna verksamheten och överlämna information om flottans struktur. Huruvida sådana initiativ kan få genomslag är ännu oklart.