Så blev Warren Buffets ”tråkiga” investeringar AI-vinnare
År 2000 köpte Warren Buffett ett elbolag i Iowa utan en tanke på artificiell intelligens. I dag framstår affären som ett av hans mest lyckosamma AI-beslut – trots att strategin byggde på att undvika tekniktrender.
Buffett har i decennier kritiserats för att missa teknikens vinnare. Men enligt CNN har hans satsningar på elbolag och industriföretag nu gett Berkshire en oväntad nyckelroll i AI-boomens infrastruktur.
Iowa-el förvandlas till AI-guld
Köpet av MidAmerican Energy år 2000 följde klassisk Buffett-logik: stabila kassaflöden och en verksamhet som ekonomin inte klarar sig utan. Sedan dess har Iowa utvecklats till ett nav för datacenter.
Greg Abel, som efterträdde Buffett som vd för Berkshire Hathaway vid årsskiftet, uppgav på bolagets årsstämma i maj att datacenter står för 8 procent av Berkshires elbelastning i Iowa. Koncernen äger även NV Energy i Nevada, där datacenterutbyggnaden också går snabbt.
Berkshire var redan positionerat för att dra nytta av AI:s mest grundläggande behov inom energi och elnät. Det är typiskt Buffett att ha positionering som inte kräver att man vet vem som blir den stora vinnaren.
Ken Mahoney, vd och president på Mahoney Asset Management, enligt CNN.
Men elnäten är bara ena halvan av ekvationen. Datacentren behöver också gasturbiner för att säkra kraftförsörjningen – och där kommer en annan av Buffetts stora affärer in.
Nedskrivningen som blev en vinstlott
Köpet av Precision Castparts 2016 var länge ett av Buffetts mest kritiserade förvärv. Berkshire skrev ned värdet med 11 miljarder dollar och Buffett medgav offentligt att han hade betalat för mycket.
Bolaget tillverkar avancerade komponenter till gasturbiner, som nu har blivit en av flaskhalsarna i datacenterutbyggnaden. Adam Patti, vd för VistaShares, säger till CNN att Precision Castparts befinner sig i en ”sweet spot” för hela industrin.
Analytikern Cathy Seifert på CFRA Research nyanserar, enligt CNN, bilden och beskriver MidAmerican-affären som en kombination av skicklighet och god tajming. Samtidigt konstaterar hon att Berkshire har blivit en direkt vinnare på AI-utbyggnaden genom Buffetts förmåga att välja verksamheter med långsiktig bärkraft.
Från indirekt vinnare till direkt AI-satsning
Berkshires AI-exponering stannar inte vid elnät och gasturbiner. Under året investerade koncernen ytterligare 10 miljarder dollar i Alphabet, där bolagets starka position inom AI var ett viktigt skäl bakom beslutet.
Vid halvårsskiftet ägde Berkshire nästan 106 miljoner Alphabet-aktier värda omkring 37,8 miljarder dollar. Därmed hade Alphabet blivit koncernens tredje största börsnoterade aktieinnehav efter Apple och American Express, enligt Reuters.
Buffett tog initiativ till den ursprungliga investeringen året före, medan Abel drev den senaste utökningen. Köpet markerar ett skifte: från att gynnas indirekt av AI-boomens behov till att investera direkt i ett av bolagen som leder utvecklingen.
Trots skiftet vilar affärerna på samma grundprincip: att äga det som ekonomin inte kan fungera utan. De äldre förvärven blev AI-investeringar i efterhand, medan Alphabetköpet är medvetet. Tillsammans visar de hur Berkshires AI-exponering har vuxit fram – först genom infrastrukturen och sedan genom tekniken.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…