Så blir du av med den största risken i ditt sparande – och ökar chansen till högre avkastning
Många sparare lägger stor energi på att välja rätt fonder och försöka hitta rätt köptillfälle. Men forskning visar att den största orsaken till utebliven avkastning ofta är betydligt enklare än så – de egna besluten.
Många jagar högre avkastning genom att försöka hitta nästa vinnarfond eller köpa vid "rätt" tidpunkt. Men gång på gång visar forskning att den största skillnaden i avkastning sällan avgörs av marknaden eller fondvalet, utan av hur spararen själv agerar när börsen svänger.
Det är just därför automatiserade lösningar som fondrobotar har blivit ett allt vanligare alternativ för långsiktiga sparare.
Innehåller annonslänkar till fondrobotar, så som Lysa, Opti, Avanza och Nordnet.
Hjärnan lurar oss att fatta dyra beslut
Den största risken för ett långsiktigt sparande är sällan en börskrasch eller valet av fond. Betydligt oftare är det investerarens egna beslut som urholkar avkastningen.
Enligt DALBAR:s rapport 2025, steg S&P500 med omkring 25 procent under 2024, medan den genomsnittliga investeraren fick nöja sig med cirka 16 procent.
Skillnaden berodde inte på sämre investeringar, utan på att många köpte efter uppgångar, sålde efter nedgångar eller ändrade strategi när marknaden blev orolig.
För en portfölj värd 500 000 kronor motsvarar det drygt 42 000 kronor i utebliven avkastning under bara ett år. Fenomenet brukar kallas beteendegapet och var enligt DALBAR:s rapport 2025 det näst största under det senaste decenniet.
Förklaringen finns i hur människan fungerar. Nobelpristagaren Daniel Kahneman och Amos Tverskys forskning Advances in prospect theory: Cumulative representation of uncertainty visar att vi upplever en förlust ungefär dubbelt så starkt som en lika stor vinst.
När börsen faller vill hjärnan därför minska obehaget genom att sälja, samtidigt som stigande börser skapar en känsla av trygghet som lockar fler att köpa.
Resultatet blir ett återkommande mönster där sparare köper dyrt och säljer billigt.
Sparpsykologen Niklas Laninge har tidigare beskrivit problemet så här:
Folk går miste om väldigt mycket avkastning på grund av att de försöker tajma marknaden eller inte har is i magen.
Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti.
Till detta kommer flockbeteendet. Många lockas av de fonder som gått bäst den senaste tiden eller som flest andra köper. Historiskt har det ofta inneburit att kapital strömmar in när priserna redan stigit kraftigt – och lämnar marknaden när nedgångarna redan är ett faktum.
Höga avgifter gör misstagen ännu dyrare
Beteendegapet förstärks dessutom när sparare väljer dyra aktivt förvaltade fonder i hopp om att slå marknaden.
En sammanställning från RikaTillsammans, baserad på SPIVA Europe 2025, visar att tre av fyra aktivt förvaltade aktiefonder underpresterade sina jämförelseindex. Bland svenska aktiefonder var siffran 85 procent, medan nordiska aktiefonder sammantaget inte lyckades slå index under en tioårsperiod.
En investering på 100 000 kronor i en genomsnittlig aktiv Sverigefond för tio år sedan hade vuxit till omkring 265 000 kronor. Samma belopp placerat i en bred indexfond hade varit värt cirka 281 000 kronor.
När högre avgifter kombineras med dålig tajming blir effekten dubbel – investeraren betalar mer samtidigt som avkastningen blir lägre.
Därför väljer allt fler att automatisera sparandet
Om problemet är mänskligt beteende är lösningen sällan att försöka få bättre disciplin. För många handlar det i stället om att bygga ett sparande där känslorna får mindre utrymme.
Fondrobotar är utvecklade för just detta. Genom att automatisera månadssparandet, hålla en förutbestämd risknivå och ombalansera portföljen löpande minskar behovet av att fatta beslut när marknaden svänger.
Målet är inte att försöka tajma börsen, utan att hjälpa spararen att stanna kvar i marknaden över tid.
Lysa är ett exempel på en fondrobot som bygger på den principen. Sedan starten 2017 har bolagets aktieportfölj med 100% exponering mot aktier, levererat omkring 12 procents genomsnittlig årlig avkastning, samtidigt som den totala avgiften ligger på cirka 0,30–0,40 procent per år – betydligt lägre än många aktivt förvaltade alternativ.
I Svenskt Kvalitetsindex mätning 2025 uppgav dessutom 94 procent av Lysas kunder att tjänsten är enkel att komma igång med, högst bland sparplattformarna i undersökningen, vilket vi tidigare har rapporterat om.
Ett annat exempel är Opti, som har något högre avgift än Lysa, men som också kombinerar sina portföljer med råvaror i syfte att få ännu bredare riskspridning.
Spana in vår stora guide där vi kikar närmare på populära automatiserade spartjänster:
Daniel Åstrand
Den bästa strategin är ofta den enklaste
Att automatisera sparandet handlar därför inte om att hitta nästa raket på börsen. Det handlar om att undvika den faktor som gång på gång visat sig vara den största avkastningsboven – investeraren själv.
Morningstars Mind the Gap-studie visar att den genomsnittliga investerade dollarn i amerikanska fonder gav 1,2 procentenheter lägre avkastning per år än fondernas faktiska utveckling under decenniet fram till 2024. Skillnaden berodde framför allt på investerarnas egna köp- och säljbeslut.
För den som vill ge sitt kapital bästa möjliga förutsättningar över tid blir slutsatsen därför tydlig: den viktigaste investeringen är inte nödvändigtvis att hitta en bättre fond, utan att skapa ett sparande där det är enklare att hålla fast vid planen.
För många långsiktiga sparare kan en fondrobot som Lysa vara ett effektivt sätt att minska beteendefällorna – och därmed öka sannolikheten att faktiskt få ta del av börsens långsiktiga avkastning.
Daniel Åstrand