Så kan du spara 49 000 kronor i månaden – med ett enda beslut
Samma 150 kvadratmeter. Samma belåningsgrad. Samma ränta. Ändå skiljer det 49 089 kronor per månad i bolånekostnad beroende på om villan ligger på Lidingö eller i Åsele. Varje månad, varje år.
På ett år uppgår skillnaden till nästan 600 000 kronor. Familjen i Åsele har alltså ett helt extra årslöneöverskott att placera, konsumera eller spara, jämfört med den som valde Lidingö, för exakt samma boyta.
Spara in 600 000 kronor per år
Lidingö toppar den svenska villalistan med ett genomsnittspris på 16 545 000 kronor, upp 6,5 procent de senaste tre månaderna. Åsele i Västerbotten bottnar på 548 000 kronor, ett belopp som enligt Lendos analys, signerad sparekonom Sharon Lavie, "knappt räcker till en parkeringsplats eller en omfattande köksrenovering" i Stockholms innerstad.
Kalkylen är enkel men brutal. Vid 85 procents belåning och tre procents ränta landar månadskostnaden för en 150-kvadratmetersvilla på Lidingö för 14 534 400 kronor på 51 476 kronor. I Åsele kostar motsvarande villa 673 950 kronor och 2 387 kronor i månaden.
Ett hem är mer än en investering – men siffrorna spelar roll. För samma boyta kan skillnaden i månadskostnad vara enorm och påverka hela ekonomin, konstaterar Sharon Lavie. I praktiken innebär det upp till 600 000 kronor mer per år eller 49 089 kronor per månad att röra sig med i billigare områden – pengar som kan sparas, investeras eller skapa trygghet.
Rikssnittet för en villa hamnade i mars 2026 på 4 098 000 kronor, efter en månatlig prisuppgång på 1,0 procent. Bakom det snittet döljer sig en verklighet där spridningen mellan kommunerna gör aggregerade tal nästan meningslösa som beslutsunderlag.
Norra Sverige slår storstäderna - men likviditeten fattas
En av marknadens mest överraskande rörelser just nu sker i norr. Småhuspriserna i Norra Sverige har stigit med 10,2 procent sedan årsskiftet och 4,4 procent på årsbasis, den starkaste regionala utvecklingen i landet, enligt SBAB.
Storstockholm och Storgöteborg uppvisar faktiska nedgångar på småhus på 0,5 respektive 1,6 procent på årsbasis. Stormalmö bryter mönstret med en uppgång på 2,6 procent.
För dem som väljer glesbygd finns en tydlig ekonomisk logik: låg skuldsättning ger motståndskraft mot räntehöjningar och möjlighet att bli skuldfri snabbare. Nackdelarna är konkreta, tunnare köparmarknader, lägre historisk värdetillväxt och längre avstånd till service.
Samtliga kommuner på bottenlistan saknar tillräckligt transaktionsunderlag för en procentuell pristrend, ett tecken på hur illikvida dessa marknader faktiskt är. Den som kan arbeta varifrån som helst, eller verkar i en bransch med nationell efterfrågan, kan i praktiken radera sin skuldbörda nästan omedelbart genom att byta postadress.
Huspriserna nationellt steg med 1,3 procent i april och har ökat med 4,5 procent sedan årsskiftet, en takt som SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskriver som "ganska normal sett till tidigare år." Huspriserna ligger fortfarande knappt 9 procent under toppnoteringarna från våren 2022, vilket innebär att timing och geografi väger tyngre nu än under de år då i princip alla marknader steg i takt.
Utvecklingen i april indikerar inte någon prishöjande effekt av vare sig höjt bolånetak eller sänkt amorteringskrav. Det går inte att utesluta att oro för stigande räntor till följd av kriget i Mellanöstern är dämpande på priserna och på så vis maskerar en eventuell prishöjande effekt av ändrade bolåneregler.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Dennis Jerkovic