Så lurar hjärnan dig på börsen – sju fällor som kostar småsparare pengar
Amerikanska fondsparare har under tio år fått ut 1,2 procentenheter mindre per år än fonderna de ägt. Felet ligger inte i fonderna utan i när pengarna sattes in och togs ut. Här är sju psykologiska fällor som forskningen kopplar till sämre avkastning.
Siffran kommer från Morningstars årliga studie Mind The Gap, som jämför fondernas avkastning med vad spararna faktiskt tjänat. Under de tio åren till och med 2025 gav knappt 23 000 amerikanska fonder och börshandlade fonder i snitt 9,9 procent om året, medan den genomsnittliga investerade dollarn bara växte med 8,7 procent.
Gapet motsvarar ungefär 12 procent av fondernas samlade avkastning. Totalt gick spararna miste om runt 3 800 miljarder dollar.
I kronor blir det tydligare. 100 000 kronor som växer med 9,9 procent om året blir cirka 257 000 kronor på tio år, men med 8,7 procent stannar summan vid cirka 230 000 kronor.
Skillnaden på ungefär 27 000 kronor är räknad före skatt och avgifter och är en illustration, inte en prognos. Gapet var bredast i fonder med stora kurssvängningar.
Hjärnan tar genvägar med dina pengar
Förklaringen finns i beteendeekonomin, som förenar psykologi och nationalekonomi. Grunden lades av Amos Tversky och Daniel Kahneman, som från slutet av 1960-talet studerade hur människor fattar beslut när utgången är osäker.
Deras slutsats var att vi ofta förlitar oss på mentala tumregler. Tumreglerna fungerar för det mesta, men de leder också till fel som återkommer på ett förutsägbart sätt.
Arbetet gav Kahneman ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002. Sedan dess har forskare följt hur tumreglerna slår mot riktiga sparare, med depådata från tiotusentals hushåll.
De tre första fällorna nedan handlar om hur vi hanterar förluster och den fjärde om att vi litar för mycket på oss själva. De två följande handlar om hur andra påverkar oss och den sista om vilken information vi tar till oss.
Här är sju psykologiska fällor som forskningen kopplar till sämre avkastning:
1. Förlusten svider mer än vinsten glädjer
Tversky och Kahneman uppskattade 1992 att en förlust väger ungefär 2,25 gånger tyngre än en lika stor vinst, något som kallas förlustaversion.
Förenklat behöver ett myntkast där du riskerar 1 000 kronor kunna ge omkring 2 250 kronor innan det känns lockande.
På börsen gör förlustaversionen ett ras svårt att sitta igenom. Den som säljer i panik riskerar dessutom att missa återhämtningen, som ofta kommer snabbt.
En genomgång från The Motley Fool visar hur dyrt det kan bli. 10 000 dollar i en amerikansk S&P 500-fond hade på 20 år fram till oktober 2026 vuxit till ungefär 82 300 dollar med återinvesterad utdelning, men utan fondens tio bästa dagar blev slutsumman cirka 35 700 dollar.
Omräknat till 100 000 kronor blir det 823 000 mot 357 000 kronor. Sju av de tio bästa dagarna kom inom två veckor från någon av de tio sämsta.
2. Du säljer vinnarna och behåller förlorarna
Samma motvilja mot förluster syns när sparare rensar i portföljen. Dispositionseffekten är tendensen att sälja aktier som gått upp för tidigt och hålla kvar dem som gått ner.
Finansprofessorn Terrance Odean gick 1998 igenom 10 000 konton hos en amerikansk nätmäklare från åren 1987 till 1993. Spararna sålde vinnare ungefär 1,5 gånger så ofta som förlorare.
Valet kostade. Året därpå gick de sålda vinnarna i snitt 3,4 procentenheter bättre än förlorarna som fick ligga kvar.
3. Inköpskursen blir ett ankare
En förklaring till att förlorarna får ligga kvar är ankring. Det betyder att en siffra du redan sett styr nästa bedömning, även när siffran saknar betydelse.
I ett klassiskt experiment från 1974 lät Tversky och Kahneman ett lyckohjul stanna på antingen 10 eller 65 innan deltagarna fick gissa hur stor andel av FN:s medlemmar som är afrikanska länder. Medianbudet blev 25 procent hos dem som sett 10 och 45 procent hos dem som sett 65.
I depån blir inköpskursen ofta ankaret. Men kursen du betalade säger ingenting om vad aktien är värd i dag.
4. Självsäkerheten driver upp handeln
De tre första fällorna handlar om att sitta still på fel ställe. Den fjärde handlar om motsatsen, att göra för mycket.
Brad Barber och Terrance Odean följde 66 465 amerikanska hushåll med aktiedepå mellan 1991 och 1996. Titeln på studien sammanfattar slutsatsen: Trading is hazardous to your wealth, ungefär ”handel skadar din förmögenhet”.
Den femtedel som handlade mest omsatte över 250 procent av portföljen per år och fick 11,4 procent om året efter kostnader. Marknaden gav samtidigt 17,9 procent under samma period.
Forskarna pekade på överdriven självsäkerhet som den troligaste förklaringen. Med 100 000 kronor under sex år motsvarar skillnaden cirka 191 000 mot 269 000 kronor, före skatt.
5. Flocken springer åt samma håll
Ibland kommer impulsen inte inifrån utan från andra. Flockbeteende betyder att du köper för att andra köper.
Ett svenskt skolexempel är Fingerprint Cards, som blev småspararnas favorit när kursen sköt i höjden fram till toppen hösten 2015.
Våren 2017 hade bolaget omkring 60 000 aktieägare, men bara de 13 000 som köpt före den 29 juni 2015 låg på plus, enligt Avanzas siffror som Dagens PS återgav. Den genomsnittliga ägaren hade betalat cirka 75 kronor per aktie och satt med en förlust på runt 84 000 kronor.
Drygt åtta av tio ägare låg alltså back. De flesta köpte först när flocken redan satt fart på kursen.
6. "FOMO" får dig att kliva på sent
Flockens nära släkting är FOMO, ”fear of missing out”, alltså rädslan att stå utanför när andra tjänar pengar. Så här kan det gå till i ett påhittat exempel.
En aktie har stigit från 100 till 180 kronor på några månader. Kollegorna pratar om den, flödet i mobilen är fullt av den och till slut köper du för 20 000 kronor.
Om kursen sedan faller tillbaka till 100 kronor är dina aktier värda cirka 11 100 kronor. Det är en förlust på 44 procent, trots att aktien bara gått tillbaka till där den stod innan uppgången.
Kursen behöver förstås inte falla. Exemplet visar ändå vad som står på spel när beslutet drivs av andras vinster snarare än av vad du vet om bolaget.
7. Du letar efter det som bekräftar
Den sista fällan gör det svårare att upptäcka de övriga. Bekräftelsebias är benägenheten att söka information som stöder det du redan tror.
Ett forskarlag följde 502 sparare på ett av Sydkoreas största aktieforum hösten 2009 och publicerade resultatet 2013. De med starkast bias blev också mer självsäkra, handlade mer och förväntade sig högre avkastning än vad som var befogat.
De sju fällorna sammanfattat:
| Fällan | Vad den gör |
|---|---|
| Förlustaversion | En förlust känns starkare än en lika stor vinst |
| Dispositionseffekten | Vinnare säljs för tidigt, förlorare behålls |
| Ankring | En tidigare siffra styr bedömningen |
| Överdriven självsäkerhet | Du handlar för mycket |
| Flockbeteende | Du köper för att andra köper |
| FOMO | Du kliver på efter uppgången |
| Bekräftelsebias | Du söker stöd för det du redan tror |
Källa: Vår sammanställning.
Notan kommer i efterhand
Fällorna förstärker ofta varandra. Förlustaversionen och ankaret håller kvar förlorarna, självsäkerheten och flocken driver på handeln och bekräftelsebiasen hittar argumenten för alltihop.
Därför syns notan sällan i en enskild affär utan i skillnaden mellan fondens eller ett index avkastning och din egen över tid.
Alvin Hägg
Laddar kommentarer…