Så mycket har USA-börsen och bitcoin stigit i snitt efter mellanårsval
Räknat från valdagen har S&P 500 i snitt stigit drygt 15 procent året efter ett amerikanskt mellanårsval sedan 1950. Bitcoin har gått upp 53,7 procent i snitt efter de tre senaste valen. Den 3 november är det dags igen.
Både börsen och bitcoin har stigit, men underlagen skiljer sig kraftigt åt. Börsens facit bygger på 19 val under mer än 70 år, bitcoins på tre val sedan 2014.
Börsen har inte haft ett enda minusår efter valen
Börjar man med börsen är bilden tydlig. Räknat från valdagen och ett år framåt har S&P 500 i snitt stigit 15,17 procent sedan 1950, enligt fondbolaget Hartford Funds.
Under alla andra år har snittet stannat på 7,30 procent. Efter ett mellanårsval har börsen alltså stigit ungefär dubbelt så mycket som vanligt.
Lika anmärkningsvärt är att uppgången har kommit varje gång. I en sammanställning från kapitalförvaltaren Capital Group har indexet inte haft ett enda negativt år efter något av mellanårsvalen mellan 1950 och 2022.
Resultatet står sig också när startdagen flyttas. Från 31 oktober till 31 oktober har S&P 500 stigit efter alla 19 val sedan 1950, i snitt 16,6 procent mot 6,9 procent under övriga år, visar en genomgång av dagliga stängningskurser från analyssajten The Trading Tools.
Så har S&P 500 gått kring mellanårsvalen:
| Period | S&P 500, genomsnittlig utveckling |
|---|---|
| Året efter mellanårsval, från valdagen (sedan 1950) | 15,17 procent |
| Övriga år (sedan 1950) | 7,30 procent |
| Året efter mellanårsval, 31 okt till 31 okt (sedan 1950) | 16,6 procent |
| Övriga år, 31 okt till 31 okt (sedan 1950) | 6,9 procent |
| Själva mellanårsvalsåret (sedan 1931) | 4,7 procent |
| Övriga år (sedan 1931) | 9,5 procent |
Källa: Hartford Funds, The Trading Tools och Capital Group.
Valåret är börsens svaga punkt
Den starka uppgången efter valet har ofta en förklaring i året före. Sedan 1931 har S&P 500 i snitt stigit 4,7 procent under själva valåret, mot 9,5 procent under övriga år.
Valåren har dessutom varit stökigare. Sedan 1970 har svängningarna i indexet, mätt som standardavvikelse, legat på nära 16 procent under valåren mot 13 procent annars.
Ett skäl är att presidentens parti brukar tappa mandat i mellanårsvalen. Förlusten prisas därför ofta in tidigt under året, så när valet väl är avgjort lättar osäkerheten.
Bitcoin har stigit mer men av andra skäl
Bitcoins siffror är betydligt högre men vilar på ett tunnare underlag. Kryptovalutan har funnits med vid fyra mellanårsval sedan starten 2009.
Räknar man bort 2010, då marknaden var för liten för att siffrorna ska vara meningsfulla, har kursen i snitt stigit 53,7 procent under året efter valdagen, visar en genomgång från CoinDesk.
Så har bitcoin gått efter mellanårsvalen:
| Period | Kurs på valdagen | Kurs ett år senare | Utveckling |
|---|---|---|---|
| 2010 till 2011* | 0,19 dollar | 3,25 dollar | 1 579 procent |
| 2014 till 2015 | 330 dollar | 409 dollar | 24,1 procent |
| 2018 till 2019 | 6 449 dollar | 9 344 dollar | 44,9 procent |
| 2022 till 2023 | 18 548 dollar | 35 634 dollar | 92,1 procent |
| Snitt utan 2010 | 53,7 procent |
Källa: CoinDesk och TradingView. Utvecklingen är räknad från stängningskursen på valdagen till samma datum ett år senare. *Ingår inte i snittet.
Spridningen mellan åren är samtidigt stor. Den svagaste perioden gav 24,1 procent och den starkaste nästan fyra gånger så mycket, så snittet säger mer om att bitcoin brukar stiga.
Det är däremot inte säkert att valet är förklaringen, påpekar sajten själv. Bitcoin rör sig i ungefär fyraåriga cykler kring den så kallade halveringen, när belöningen till dem som verifierar transaktionerna halveras.
Björnmarknaderna i de cyklerna har sammanfallit med mellanårsvalen 2014, 2018, 2022 och nu 2026. Uppgångarna efter valen kan alltså lika gärna ha varit starten på en ny cykel, menar Coindesk.
Årets kursutveckling passar in i den bilden. Bitcoin bottnade under 60 000 dollar i juni och har sedan dess stigit med drygt 35 procent.
En delad kongress har gynnat börsen förut
Vad årets val betyder beror delvis på utgången. Demokraterna väntas ta tillbaka minst en av kongressens två kamrar, något marknaden i stort sett redan har räknat med, enligt MarketWatch.
Ett delat styre har historiskt inte varit något dåligt utfall för aktieägare. Mellan november 2010 och 2014, när Republikanerna hade representanthuset och Demokraterna senaten under Barack Obama, steg S&P 500 med nästan 70 procent, enligt en genomgång från Forbes.
Tydliga siffror inför mellanårsvalet
Inför valet står börsen nära toppen. S&P 500 handlades kring 7 722 punkter vid tisdagens stängning, mindre än 2 procent under rekordet från början av oktober.
Summan av siffrorna är tydlig. Börsen har stigit efter varje mellanårsval sedan 1950, ett mönster som byggts upp under 19 val.
Bitcoins uppgångar är större men bygger på tre val med stor spridning. Halveringscykeln förklarar dem minst lika bra som politiken.
Ingen av siffrorna är en garanti för vad som händer efter den 3 november. Wilson pekar dessutom ut Fed, snarare än valresultatet, som den viktigaste faktorn för börsen fram till årsskiftet.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…