Skogsbränder och värmeböljor förändrar semesterresandet i Europa – Norden kan bli vinnare

Skogsbränder, extremvärme och evakueringar har blivit återkommande inslag under sommaren i södra Europa. Samtidigt fortsätter turistströmmarna att växa. Forskare menar att klimatförändringarna redan påverkar hur och när människor reser – och på sikt kan utvecklingen gynna svalare destinationer längre norrut.
Enligt Dagens Nyheter varnade Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet, redan 2006 för att skogsbränder skulle bli en framtida risk för turismen i en FN-rapport. Då saknades konkreta exempel.
Två decennier senare har scenariot blivit verklighet med evakueringar från semesterorter runt Medelhavet och bränder som dominerar nyhetsflödet.
Då fanns det inga exempel. Nu har incidenterna börjat ta fart och påverka turismen.
Stefan Gössling, professor i turismvetenskap på Linnéuniversitetet enligt DN.
Trots utvecklingen fortsätter bokningarna att öka. Enligt Gössling påverkar klimatförändringarna turistnäringen, men ännu inte människors vilja att resa.
Kostnaden väger fortfarande tyngst
Enligt Gössling finns två huvudsakliga förklaringar till att resandet fortsätter att öka.
Många återvänder gärna till välkända semesterorter, samtidigt som nya resenärsgrupper från bland annat Indien och andra asiatiska länder står för en växande del av efterfrågan och väger upp en viss tveksamhet bland europeiska turister.
Enligt DN menar Gössling att det fortfarande är ekonomin som väger tyngst när människor väljer resmål. Klimatrisken finns med i beslutsprocessen, men för de flesta är priset fortfarande den avgörande faktorn.
Tre tydliga förändringar
Samtidigt anpassar sig turistnäringen till ett varmare klimat. Robert Pettersson, verksamhetsledare för turistforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet, lyfter tre tydliga förändringar.
Den första märks redan i dag genom fler investeringar i luftkonditionering, skuggade miljöer och aktiviteter under svalare tider på dygnet.
Den andra är att högsäsongen förskjuts. Spanien, Italien, Frankrike och Grekland väntas behålla sina besökare, men fler väljer att resa under våren eller tidig höst i stället för under den hetaste delen av sommaren.
Den tredje gäller bokningsbeteendet. Allt fler resenärer bokar flera avbokningsbara alternativ och väntar med sitt slutliga beslut tills väderprognoserna klarnat – ett beteende som kallas "weather hedging".
Norden kan bli en av vinnarna
Att klimatet får allt större betydelse för resandet stöds även av siffror från European Travel Commission som Visit Sweden rapporterat om. Där uppger 81 procent av de europeiska resenärerna att klimatet påverkar deras val av resmål, medan 28 procent aktivt föredrar destinationer med svalare temperaturer.
Utvecklingen har gett upphov till begreppet "coolcation" – en trend där resenärer väljer svalare destinationer framför den extrema sommarvärmen runt Medelhavet.
Länder som Sverige, Norge, Finland och Island lyfts allt oftare fram som möjliga vinnare om värmeböljor och skogsbränder fortsätter att bli vanligare i södra Europa.
Framtidens charterdestinationer kanske finns i norra Tyskland, norra Polen eller till och med i Skandinavien.
Robert Pettersson, verksamhetsledare för turistforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet enligt DN.
Susanne Andersson, vd för Visit Sweden, ser hur intresset för aktiva semestrar kan gynna Sverige. När temperaturen närmar sig 45 grader blir aktiviteter som vandring, cykling och naturupplevelser betydligt mindre attraktiva i Sydeuropa, medan det nordiska klimatet blir ett konkurrensmedel.
Samtidigt betonar hon att Visit Sweden inte vill marknadsföra Sverige på bekostnad av destinationer som drabbas av extremväder. Fokus ligger i stället på de kvaliteter som Sverige redan erbjuder.
Om "coolcation"-trenden blir ett permanent skifte återstår dock att se. Tillväxtverkets inkvarteringsstatistik visar att turismen till Sverige utanför högsommaren har vuxit snabbare än under sommarmånaderna, men det går ännu inte att slå fast hur stor del av utvecklingen som faktiskt kan kopplas till klimatförändringarna.



