Slopad effektavgift: Blir du vinnare eller förlorare på beslutet?
Kravet på elnätsbolag att införa effektavgifter försvinner, men notan försvinner inte med det. Kostnaderna omfördelas i stället och de som redan har anpassat sin förbrukning eller investerat i smarta lösningar riskerar att hamna på fel sida av räkningen.
Ambitionen med införandet av effektavgifter är för att jämna ut toppar i elnätsbelastningen och uppmuntra konsumenter att blir med medvetna och bättre sprida sin förbrukning över dygnet.
Men avgifterna har fått mycket kritik, bland annat för att vara krångliga att förstå och att de slår olika över landet. Energiminister Ebba Busch (KD) säger att de har fått helt ”orimliga konsekvenser".
Regeringens senaste beslut om att stoppa förslaget innebär att elnätsbolagen inte längre är skyldiga att ha sådana avgifter – men de kan fortfarande välja att behålla dem.
Hur agerar de landets nätbolag?
Sedan regeringens besked har vi bland annat kunnat läsa att Linköpingsbolaget Tekniska verken väljer att behålla effektavgiften på el i väntan på tydligare besked.
Ellevio skriver i ett pressmeddelande att de har tagit del av regeringens besked och nu välkomnar förtydligande från Energimarknadsinspektionen om vad det innebär i praktiken.
Hur olika bolag väljer att agera återstår nu att se.
Klara vinnare på beskedet
Inte helt oväntat bör villaägare med hög och koncentrerad elkonsumtion, ofta som en effekt av sämre uppvärmningssystem och/eller med en eller flera elbilar, gynnas mest när kravet slopas.
Givetvis beaktat att deras specifika elnätsbolag inte väljer att implementera effektavgifter oavsett (eller behålla det system som redan har tagits fram).
Även kunder med låg total förbrukning men höga effekttoppar, exempelvis fritidshusägare, betalar nu mer än tidigare. Som vi tidigare belyst får denna grupp får ofta toppar när de använder flera elkrävande apparater samtidigt under korta perioder – trots att deras totala årsförbrukning är låg.
Avgiften syftade just till att låta de med höga effekttoppar bära en större del av nätets kapacitetskostnader.
Sannolika förlorare – idag och på sikt
Vilka blir då de förmodade förlorarna?
På andra sidan finns lägenhetsboende, som generellt förbrukar mindre el och därmed haft relativt låga effekttoppar. När effektavgiften försvinner riskerar den gruppen att indirekt ta en större andel av de totala elnätskostnaderna.
På sikt kan detta innebära högre elnätsavgifter som sedan är svåra att påverka som konsument.
Marcus Åsling, i en ledare hos Östersunds-Posten
I en ledare hos Östesunds-Posten resonerar skribenten att beskedet på kort sikt skapar en trygghet för elkonsumenter, men att det på sikt istället kan innebära högre elnätsavgifter för alla, som sedan är svåra att påverka som konsument.
Hushåll som redan investerat i batterilagring, laddboxar eller automatiserad förbrukningsstyrning för att hantera effekttoppar hamnar i ett särskilt besvärligt läge.
Nu kan investeringarna förvisso vara motiverade oavsett, men man kan förstå exempelvis en villaägare som har spenderat hundratusentals kronor på att försöka optimera sin förbrukning och sänka sina toppar känner en besvikelse om detta har stressats fram i "onödan".
Dennis Jerkovic
Är debatten överdriven?
Som TT tidigare har belyst har effektavgift blåst upp som den stora elfrågan på dagordningen. Men kanske har den blivit väl stor beaktat påverkan för genomsnittssvensken?
"Det stora flertalet kunder har fått ganska små förändringar", säger Tommy Johansson på Energimarknadsinspektion (Ei) och poängterar att många hushåll till och med har fått lägre elkostnader.
Ellevio är tydliga med att poängtera att effekttariffer inte innebär ökade intäkter för elnätsföretagen som helhet:
"Efter ett drygt år sedan införandet har omkring 50 procent av Ellevios 400 000 villakunder bibehållit sina kostnadsnivåer. Andelen som minskat sina kostnader är ungefär 25 procent, och omkring 25 procent av villakunderna har fått högre kostnader eftersom de har ett högt effektbehov."
Medan vissa har förlorat har andra kunder tjänar på att kunna styra sin förbrukning genom att jämna ut den över dygnet. Det ska helt enkelt gå jämnt ut.
"Det innebär alltså inte en generell prisökning, utan det är ett annat sätt att fördela kostnaderna mellan kunderna, förklarar Tommy Johansson.
Fler exempel från verkligheten
Ett 30-tal elnätsbolag har hittills infört effektavgift, och erfarenheterna varierar.
Hos Mälarenergi fick 38 procent av kunderna lägre kostnader under perioden september till december 2025, medan 62 procent fick höjda avgifter, i snitt 15 kronor mer per månad.
Elbilsägare sticker ut som den kundgrupp som klagat mest, vilket speglar hur laddning skapar höga men kortvariga effekttoppar.
Även ägare av fritidshus riskerar att bli särskilt utsatta. En fritidshusägare har skrivit in till Börskollen för att ge sin bild. Hon lyfter fram elnätsleverantör BTEA (som har infört effektavgift) som är verksamma Jämtland/Härjedalen och menar att kostnaderna blir "bedrövligt" höga för ett fåtal korta vistelser i sin fjällstuga under månaden.
Energimarknadsinspektionen saknar dock ett samlat facit över effekttariffernas konsekvenser eftersom varje bolag tillämpar en egen modell.
Kristoffer Matsson
Kortsiktig trygghet – med ett pris
Regeringens beslutet ger elkonsumenter en omedelbar trygghet, men det löser inte den underliggande utmaningen med att finansiera ett elnät som behöver klara allt större effekttoppar.
Kanske blir det till och med ännu mer komplicerat då vissa aktörer väljer att behålla sina redan implementerade effektsystem, medan andra backar tillbaka eller helt struntar i att införa liknande system.
Skillnaderna ute i landet bör med andra ord bli ännu mer påtagliga – och just val av elnätsbolag är heller inget som man kan påverka som konsument, då det som bekant rör sig om en monopolliknande situation.