Spara tidigt – eller inte? Här går pensionsråden isär
Var fjärde pensionär upplever att pensionen blev lägre än beräknat. Nära tre av tio lever sämre än under arbetslivet, och rådet de vill skicka till yngre generationer är tydligt: Börja spara tidigt. Detta enligt den statliga banken SBAB. Samtidigt kallar Pensionsmyndigheten liknande råd från banker för ”skrämsel”.
En färsk Sifo-undersökning från SBAB ger en tydlig bild: Var fjärde pensionär är negativt överraskad av hur låg pensionen är. Bland kvinnor har andelen stigit till 30 procent. Kontentan är: Börja spara tidigare.
Pensionärernas tre råd till nästa generation
När pensionärerna i undersökningen fick svara på vad de skulle råda yngre att göra, pekade 42 procent på tidig pensionssparstart. Tjänstepension och heltidsarbete hamnade på plats två och tre.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, backar upp råden och understryker att tidsperspektivet är avgörande.
Pensionärerna har helt rätt. Ränta-på-ränta-effekten gör det fördelaktigt att komma i gång med sparandet tidigt. Att ha en arbetsgivare som erbjuder tjänstepension har också flera fördelar. Utöver att det ger en högre pension är det också pengar som du har ett direkt inflytande över.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, SBAB
Tjänstepensionens fördel jämfört med den allmänna pensionen är, enligt Hasselvik, att politiska beslut kan förändra villkoren för det senare.
Myndighetens mothugg: "Det är skrämsel"
Undersökningen kommer bara dagar efter att Pensionsmyndigheten gått ut med motsatt budskap.
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, är rakt på sak om bankernas budskap om vikten av privat pensionssparande.
Jag skulle säga att det är skrämsel.
Monica Zettervall, pensionsexpert, Pensionsmyndigheten till TT.
Myndighetens råd till unga pekar i en annan riktning: prioritera buffertsparande eller bostadsköp snarare än privat pensionssparande. Pensionssystemet har dessutom förstärkts, framför allt vad gäller tjänstepensionerna, men effekterna syns ännu inte fullt ut.
Professor: mer sparande är inte alltid bättre
Mikael Elinder, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, har tidigare pekat på ett intressant mönster: sparivern är som störst mellan 30 och 45 år, just då ekonomin ofta är som mest pressad. Det sade han i en intervju med Placera i februari.
Varje löntagare avsätter redan automatiskt 18 procent av lönen till pensionssystemet. Därtill tillkommer tjänstepension och amorteringar för många, vilket gör att det faktiska sparandet underskattas kraftigt.
Många pensionärer rör dessutom aldrig det privata sparkapitalet utan låter det gå vidare som arv, vilket innebär att sparandet aldrig tjänade sitt uttalade syfte. Elinder betonar att mer sparande inte alltid är bättre och att individens hela livssituation, inklusive risker som deltidsarbete och skilsmässa, måste vägas in.
Nästa generations pensioner formas av val som görs redan nu, och något enkelt universalråd finns inte enligt forskningen.
Mattias Malmqvist