Spararna betalar aktivt pris för passiv förvaltning hos storbanken – kan kosta dig upp till en miljon i förlorad avkastning
112 miljarder kronor har hamnat i Nordea Pensionsportfölj utan att spararna fattat ett enda aktivt beslut. För den som har 250 000 kronor placerade där kan det passiva valet kosta upp till en miljon kronor i förlorad avkastning över 30 år, jämfört med ett billigare alternativ.
Pengarna flödar dit via förvalsmekanismen, alltså automatiskt för kunder som inte gör egna placeringsval. Det är en mekanism som snabbt genererar enorma förvaltade belopp, och det är spararna som bär notan.
Indexliknande förvaltning till aktivt pris
Portföljens aktiedel består av tre fonder, enligt Privata Affärer. Lejonparten, 70 procent, utgörs av BetaPlus Enhanced Global Sustainable Equity Fund, en global fond som sedan starten 2018 avkastat 138,5 procent. Jämförelseindex MSCI ACWI levererade 142,3 procent under samma period.
Fondens aktiva risk, så kallat tracking error, uppgår till 1,4 procent, vilket innebär att fonden svänger på ett ganska snarlikt sätt som sitt jämförelseindex. Prissättningen speglar däremot ett aktivt alternativ.
Ytterligare 25 procent placeras i en ren indexfond för svenska aktier med en avgift på 0,48 procent, högt för sin kategori. På 15 år har fonden avkastat 321 procent, hela 62 procentenheter sämre än sitt jämförelseindex.
Bara 5 procent hamnar i Institutionella Småbolagsfonden Sverige, det enda inslaget med äkta aktiv förvaltning och den enda delfonden som faktiskt slagit sitt index.
Den totala avgiften för individuellt pensionssparande i aktiedelen är 0,89 procent per år. En indexfond kostar normalt omkring 0,20 procent. Hösten 2025 lanserade Nordea själva en satsning med 0,19 procents avgift för sina indexnära fonder, vilket visar att banken känner till vad passiv förvaltning bör kosta.
Nordea kallar det kostnadseffektivt – siffrorna säger något annat
Konfronterade med kritiken svarar Nordea att BetaPlus-fonden är en "enhanced fond" med automatisk risknedtrappning och löpande omallokering, inte en vanlig indexfond.
Nordeas Pensionsportfölj riktar sig till sparare som vill ha en kostnadseffektiv pensionslösning med potential till högre avkastning än index, men som samtidigt värdesätter hållbarhet.
Nordeas pressavdelning, i mejlsvar till Privata Affärer.
Påståendet om "potential till högre avkastning än index" låter sig svårligen förenas med fondens faktiska historik sedan starten. Kontrasten mellan bankens formuleringar och de oberoende siffrorna är slående.
Beräkningar från Privata Affärer visar att en engångsplacering på 250 000 kronor med tio procents avkastning per år äts upp med en miljon kronor i avgifter över 30 år vid en avgift på 0,89 procent. Med en indexfond på 0,20 procent blir besparingen i stället 710 000 kronor, allt annat lika.
Vi har tidigare rapporterat, med hänvisning till Finansinspektionens beräkningar, att ett månadssparande på 2 000 kronor i en aktivt förvaltad Sverigefond med 1,3 procents avgift, blir cirka 250 000 kronor mindre än motsvarande sparande i en indexfond över 30 år. Därtill uppger två av fem sparare att de har svårt att förstå vad de faktiskt betalar.
Det är lätt att underskatta avgiften, men den dras varje år och påverkar sparandet mer än vad många tror. På sikt kan en skillnad på någon procentenhet innebära att hundratusentals kronor försvinner in i avgifter.
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.
Den automatiska risknedtrappning som Nordea lyfter fram aktiveras för en trettioåring först om drygt tre decennier. Avgiftskostnaden börjar ticka redan idag.
Dennis Jerkovic