Nyhet

Stora skattelättnader pressar ned inflationen – SCB:s siffror visar trendbrott

Stora skattelättnader pressar ned inflationen – SCB:s siffror visar trendbrott
Inflationen rasade i juli – sänkta skatter bakom. Bild: Chris Anderson/TT

Inflationen föll kraftigt i juli, visar preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Att inflationen nu sjunker beror mycket på skattesänkningarna, säger Susanne Spector, chefsekonom, Danske Bank. Men subventionerna skymmer sikten, i höst tar inflationen fart igen, spår flera ekonomer.

Inflationen på 0,7 procent, enligt måttet KPIF, var i linje med förväntningarna. Den nya siffran kan jämföras med 1,3 procents inflation i juni.

– Energipriserna sjönk kraftigt i juli vilket bidrog till den lägre inflationstakten enligt KPI och KPIF, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Den ovanligt låga inflationen påverkas bland annat av den tillfälliga skattesänkningen på drivmedel och den statliga subventionen av månadskort till kollektivtrafiken som infördes 1 juli. Men även den tillfälliga momssänkningen på livsmedel påverkar.

– Inflationstrycket är lågt mycket beroende av regeringens skattepolitik. Borträknat detta hade det legat närmare inflationsmålet på 2 procent, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

På SBAB gör man en liknande analys:

"När vi beräknar den underliggande trenden i inflationen rensat för dessa tillfälliga effekter och även de kraftigt varierande energipriserna, visar resultatet att det underliggande inflationstrycket i stället ligger lite över Riksbankens mål”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Riksbankens inflationsmål ligger på en KPIF-inflation – där effekterna av boräntor rensats bort – på 2,0 procent.

Varupriser överraskar

Det som sticker ut i siffrorna är enligt Danske Bank att varupriserna ökar klart mer än väntat.

– Det kan förklaras med att vårens störningar i Hormuz-sundet påverkat utbudet och triggat högre råvarupriser, säger Susanne Spector.

Faktorer skymmer sikten

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, varnar i sin tur för att vi nu ser den till synes låga inflationstakten genom en dimma som döljer tillfälliga skattesänkningar som kommer att försvinna, kommande högre livsmedelspriser till följd av extremväder globalt, och av en labil situation i Mellanöstern som kan ge fortsatt höga olje- och gaspriser.

– Skattesänkningarna har hjälpt oss, men sannolikt står vi inför en ökad inflation framöver. Många politiska åtgärder kommer att rulla över, säger hon.

Även Susanne Spector flaggar för höjd inflationsrisk som Riksbanken kommer att tvingas att stävja.

– Vi har ännu inte sett den fulla effekten av utbudsstörningar och vår prognos är att Riksbanken höjer räntan under hösten, säger hon.

Fakta: Inflationstakten föll

Den preliminära inflationstakten enligt KPI för juli 2026 var 0,2 procent, en nedgång från 0,7 procent i juni.

Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) sjönk från 1,3 procent i juni till 0,7 procent i juli.

KPIF mäter hur priserna ökar utan att räkna med ändrade boräntor.