Vårbudgetens vinnare får knappt 1 900 kronor – en femtedel av svenskarna får ingenting
En välbärgad villafamilj i Stockholm med bensinbil får knappt 1 900 kronor av vårbudgeten. En hyresgäst utan bil i Uppsala får 130 kronor. Ungefär en femtedel av alla svenska hushåll, de med minst marginaler, nås inte av budgeten alls.
Tidöregeringen presenterar sin sista vårbudget före valet med 7,7 miljarder kronor i nya satsningar. Retoriken handlar om att bryta en "psykologisk barriär" och återstarta konsumtionen.
Kronorna i plånboken berättar en annan historia.
Elstödet missar dem som behöver det mest
Budgetens tyngsta post är ett tillfälligt el- och gasstöd på 2,4 miljarder kronor. Utbetalningen sker från mitten av juni via Försäkringskassan, beräknad på hushållens förbrukning under januari och februari.
Problemet ligger i konstruktionen. Hushåll med gemensam el i hyres- och bostadsrätter omfattas inte, vilket drabbar just de med lägst förbrukning och minst ekonomiskt utrymme.
Det gör att stödet märks tydligt för hushåll med hög elanvändning, men betydligt mindre för många lägenhetsfamiljer.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar till DN.
Siffrorna bekräftar bilden. En villa i södra Sverige får upp till 1 850 kronor, en villa i norra Sverige 1 100 kronor.
En lägenhet med 750 kWh i total förbrukning hamnar på 105 till 207 kronor.
Därtill sänks skatten på bensin med 1,03 kronor per liter och på diesel med 40 öre per liter, gällande från 1 maj till 30 september. Vid 300 liters förbrukning ger det drygt 309 kronor för bensinbilsägaren och 120 kronor för dieselbilsägaren, enligt DN:s beräkningar från Länsförsäkringar.
En femtedel syns inte i kalkylen
Den sammantagna effekten varierar kraftigt beroende på var och hur man bor. Villafamiljen i Malmö med bensinbil och 1 500 mils körning per år får totalt 2 190 kronor, medan familjen i Luleå med dieselbil får 1 350 kronor.
Den ensamstående i hyresrätt i Uppsala med bensinbil hamnar på 490 kronor.
Många som har det tufft ekonomiskt bor i hyresrätt och äger ingen bil. För dem innebär vårbudgeten inte mycket.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank till DN.
Enligt Arques lever en femtedel av svenska hushåll med små eller inga marginaler. Dessa grupper nås i praktiken inte av årets vårbudget.
Stefan Westerberg på Länsförsäkringar pekar på ytterligare ett hål i budgeten: arbetsmarknaden.
Arbetslösheten är fortfarande hög, och för den som förlorar jobbet eller får lägre ersättning till följd av de nya reglerna i a-kassan spelar lättnader på el och drivmedel betydligt mindre roll.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar till DN.
Finansminister Elisabeth Svantesson motiverar satsningarna med att återstarta konsumtionen. Mikael Damberg från Socialdemokraterna svarar att notan skickas vidare till framtida skattebetalare via ökad statsskuld.
Både bränsleskatten och elstödet är utformade som tillfälliga åtgärder. Privata Affärer noterar att tillfälligheten är politiskt bekväm: stöden kan förlängas utan att anklagas för ofinansierade reformer.
Bränsleskatten löper ut 30 september, men regeringen har parallellt ansökt hos EU-kommissionen om att sänka den med ytterligare tre kronor per liter. Bryssel har ännu inte svarat.
Dennis Jerkovic