Varningen: Okunskapen hos bostadsrättsägarna ett demokratiproblem
Bostadsrätten är för de flesta den största ekonomiska affären i livet. Ändå saknar ungefär hälften av alla ägare grundläggande kunskap om sin förenings ekonomi, och många dök inte ens upp på senaste stämman. SBAB:s chefsekonom kallar det ett demokratiproblem: ”Det är lite skrämmande att inte fler har bättre koll”, säger Robert Boije.
62 procent av bostadsrättsägarna vet inte vilken ränta föreningens lån löper på. Det är en hög siffra som manar till eftertanke, eftersom ränteläget är en av de faktorer som snabbast kan driva upp månadsavgiften.
Årsredovisningen är det viktigaste dokumentet för att förstå hur föreningen mår ekonomiskt. Att inte läsa den är lite som att köpa en begagnad bil utan att lyfta på motorhuven.
Robert Boije, chefsekonom SBAB
Nästan lika många, 48 procent, känner inte till föreningens belåningsgrad. Hög belåning exponerar föreningen direkt vid ränteuppgångar och kan tvinga fram avgiftshöjningar på kort varsel.
Självbilden stämmer inte med verkligheten
Trots kunskapsluckorna uppger hela 81 procent att de anser sig få tillräcklig information från styrelsen. Det är en paradox som genomsyrar hela bilden av hur bostadsrättsägare förhåller sig till sin investering, enligt SBAB:s undersökning genomförd av Kantar inför vårens stämmosäsong.
Med tanke på att bostaden är en av livets största investeringar är det lite skrämmande att fler inte har bättre koll på ekonomin i sin bostadsrättsförening. Det kan bero på att man inte ser sambandet mellan föreningens ekonomi och den egna. Skillnaden mellan till exempel hög och låg belåning i föreningen kan få stora konsekvenser för månadsavgiften vid ränteförändringar.
Robert Boije
Knappt hälften av landets bostadsrättsägare deltog på sin förenings senaste årsstämma. Av dem som faktiskt kom hade en tredjedel gjort det i rollen som styrelseledamot eller blivande sådan, inte som engagerade medlemmar i gemen.
De unga saknas när besluten fattas
Deltagandet på stämmorna ökar tydligt med åldern, medan yngre ägare är kraftigt underrepresenterade. Geografiskt toppar Skåne med 49 procents deltagande, medan Göteborg hamnar på 42 procent.
Drygt var femte ägare, 22 procent, har aldrig suttit i en styrelse och kan inte tänka sig att göra det. Tidsbrist och upplevd kompetensbrist uppges som skäl, men Boije avfärdar ursäkterna.
Med risk för att låta lite hård så tycker jag ändå att om man väljer att bo i bostadsrätt så kan man inte räkna med att hela tiden åka snålskjuts på andras engagemang. Man behöver dessutom inte, som möjligen många tror, vara ekonom för att kunna bidra till styrelsens arbete.
Robert Boije
Boije lyfter också uppsidorna med styrelseengagemang: bättre grannkontakter, djupare insyn i föreningens ekonomi och därmed den egna.
Vårens stämmor rullar igång inom kort. För de många svenskar som ännu inte öppnat årsredovisningen är det hög tid att skaffa sig koll.
