Vattenkraftens gamla teknik kan lagra sol- och vindel i stor skala

Hur ska sol- och vindkraft kunna sparas till när elen behövs? En gammal teknik kan bli lösningen – med flera storskaliga projekt på gång i världen. Det är helt enkelt fantastiskt bra, hävdar professor Andrew Blakers.

I det norska högfjället råder febril aktivitet. Här bygger Skanska kilometervis med tunnlar. Tanken är att pumpa upp vatten till den högt belägna fjällsjön Illvatn på sommaren när elpriset är lågt för att sedan släppa på vattnet och generera ström när elen är dyr.

Aluminiumtillverkaren Hydro, med fabrik i närheten, ligger bakom miljardsatsningen som ska ge 107 gigawattimmar årligen. Kritiska röster har höjts mot ingreppen som görs i den känsliga fjällmiljön, medan Hydro försvarar sig med att man försöker göra så lite skada som möjligt.

– Det bidrar både till stabilitet i energisystemet och vi använder den reglerförmåga som vattenkraften har i förhållande till vind och sol. Vi får den kombinationen att fungera bättre, säger drift- och utvecklingschefen Jan Helge Mårdalen på Hydro Energi.

800 000 platser

Att använda vatten som batteri är en teknik som allt fler blickar mot i takt med att väderberoende energi byggs ut. Svenska ABB är inblandat i flera projekt i Europa.

”Det finns ett stort intresse globalt, medan Sverige än så länge bara har en handfull projekt inom området”, säger Karin Nilsson Malmén på ABB, en av Hydroprojektets leverantörer.

Andrew Blakers, professor i ingenjörsvetenskap vid Australian National University, ser enorm potential:

– Det är samma teknik som vanlig vattenkraft. Den enda skillnaden är att i stället för att vattnet passerar en gång så går det upp och ned för en kulle i hundra år eller så, säger han.

I ett projekt har han och kollegor kartlagt potentiella platser, och hittat 800 000.

– Det motsvarar 2 biljoner fordonsbatterier. Det är ungefär 200 gånger mer än vad världen någonsin skulle behöva, säger han.

Dyrt och försenat

Tekniken kan användas i gamla gruvhål eller i bergsklyftor. Några hundra meters fallhöjd krävs och däremellan en tunnel eller rör.

– I princip behöver du en pumpanläggning som pumpar upp vattnet till toppen, och sedan låter du det strömma ner genom tunneln där du har generatorn, säger han.

Energiförlusten är ungefär 20 procent, och enligt Blakers skulle det räcka med fem jätteanläggningar på 5 000 gigawattimmar för att klara effekttoppar och väderdippar under Europas vintrar.

I hans hemland har dock jätteprojektet i Snowy Mountains sexfaldigats i kostnad och försenats i flera år. Blakers anser att fördyringar ”drabbar alla stora projekt” och att det på sikt blir billigt.