Viktminskningsläkemedel kan minska alkoholsuget – oväntad risk för dryckesbolagen
Viktminskningsläkemedel som Ozempic och Wegovy förändrar redan människors aptit. Nu pekar kliniska studier på att substansen semaglutid även kan minska alkoholsug och tunga dryckesdagar. För börsnoterade dryckesbolag är det ännu inget bevisat försäljningshot, men en möjlig förändring i konsumtionsmönstret som kan bli viktig att följa.
GLP-1-läkemedlens snabba spridning har främst diskuterats i relation till läkemedelsbolag, livsmedelsproducenter och restaurangkedjor. Forskningen om alkohol tillför ytterligare en möjlig effekt: människor som behandlas med läkemedlen kan även vilja dricka mindre.
Det betyder inte att Ozempic är på väg att tömma världens pubar. Sambandet med bryggeriernas försäljning är fortfarande hypotetiskt. Men om behandlingen når en allt större del av befolkningen kan även små förändringar i konsumtionen få ekonomisk betydelse på en global dryckesmarknad.
Studierna ger en första signal
I en randomiserad studie, ledd av forskare vid Köpenhamns universitetssjukhus och redovisad av National Institutes of Health, fick 108 personer med både obesitas och alkoholberoende antingen semaglutid eller placebo under 26 veckor. Samtliga deltagare fick samtidigt kognitiv beteendeterapi.
Deltagarna som behandlades med semaglutid minskade antalet dagar med tungt drickande med 41,1 procent, vilket var 13,7 procentenheter mer än i placebogruppen. Resultaten stöddes även av biologiska markörer för alkoholkonsumtion, enligt NIH.
En mindre studie i JAMA Psychiatry omfattade 48 vuxna med alkoholberoende. Där minskade semaglutid mängden alkohol som deltagarna drack vid varje dryckestillfälle och dämpade alkoholsuget jämfört med placebo.
Samtidigt gav läkemedlet ingen statistiskt säkerställd minskning av antalet dryckesdagar eller den genomsnittliga konsumtionen per kalenderdag. Resultaten antyder alltså snarare att vissa deltagare drack mindre när de väl drack än att de helt slutade konsumera alkohol.
Dryckesbolagen hamnar i blickfånget
Forskningen gör flera stora börsnoterade dryckesbolag relevanta att följa, utan att resultaten säger något om effekten på ett enskilt bolags eller sektorns framtida försäljning.
Carlsberg, Heineken och AB InBev har omfattande ölportföljer och säljer varumärken över stora delar av världen. Royal Unibrew är mindre men har en bredare blandning av öl, läsk, energidrycker, vatten och andra drycker. Diageo är huvudsakligen inriktat på sprit genom varumärken som Johnnie Walker, Smirnoff och Baileys, men äger även Guinness.
Om GLP-1 främst påverkar lusten att dricka alkohol, snarare än preferensen för en viss dryck, kan frågan därför vara relevant för fler än de renodlade bryggerierna.
Hur stor effekten blir skulle bland annat bero på vilka konsumentgrupper som använder läkemedlen, hur länge behandlingen pågår och om det minskade suget består över tid.
Bolagens känslighet kan dessutom skilja sig beroende på geografi, prissättning och försäljningskanaler. En förändring på marknader där användningen av GLP-1-läkemedel är hög behöver inte påverka alla geografier, varumärken eller prissegment på samma sätt.
Alkoholfritt kan bli en del av svaret
Dryckesbolagen har samtidigt redan produkter som kan fånga upp förändrade vanor.
Heineken säljer exempelvis Heineken 0.0, medan Royal Unibrew beskriver sin portfölj som en kombination av alkoholhaltiga och alkoholfria kategorier, inklusive alternativ med låg eller ingen alkoholhalt. Även Carlsberg, AB InBev och Diageo erbjuder alkoholfria eller alkoholsvaga varianter.
En konsument som byter från vanlig öl till alkoholfri öl behöver därför inte försvinna som kund. Utvecklingen kan lika gärna påskynda en förskjutning inom bolagens egna sortiment som leda till en ren försäljningsnedgång.
Studierna är dessutom begränsade. Deltagarna hade alkoholberoende, och i den större studien även obesitas. Resultaten kan inte utan vidare överföras till den breda gruppen ölkonsumenter. Längre och större studier behövs för att visa om effekten består.
För investerare är GLP-1 och alkohol därför bäst betraktat som ett scenario, inte en prognos. Men om läkemedelsboomen fortsätter och fler användare minskar sitt drickande kan frågan gradvis få större betydelse för hur dryckesbolagen utvecklar sina portföljer.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…