Börskollen - Aktier, fonder och ekonominyheter
BörskollenFör dig med koll på börsen

Nyhet

4,5 miljarder kronor in i fonder under januari – fond med kärnkraftfokus steg mest

4,5 miljarder kronor in i fonder under januari – fond med kärnkraftfokus steg mest
Nysparandet i svenska fonder uppgick till 4,5 miljarder kronor i januari, trots att den totala fondförmögenheten minskade med 56 miljarder. Samtidigt blev Atlant Green Tech Metals månadens starkaste fond, med tydlig exponering mot kärnkraft och uran. Bild: Montage Stockfoto.

Under januari uppgick nysparandet i svenska fonder till 4,5 miljarder kronor – samtidigt som den totala fondförmögenheten minskade. Parallellt stack Atlant Green Tech Metals ut som månadens starkaste fond, med tydlig exponering mot kärnkraft och uran.

Januari präglades av blandade rörelser på fondmarknaden. Trots ett nettoinflöde till svenska fonder minskade det samlade fondvärdet, samtidigt som vissa tematiska fonder uppvisade en kraftig värdeökning.

Nysparande trots sjunkande fondförmögenhet

Under årets första månad noterades ett nytt nettoinflöde till svenska fonder på 4,5 miljarder kronor, enligt Fondbolagen.

Korta och långa räntefonder stod för största delen av insättningarna, medan aktiefonder och blandfonder uppvisade nettouttag.

Korta räntefonder fick nettoinsättningar om 6,5 miljarder kronor och långa räntefonder ett inflöde på 5,9 miljarder. Samtidigt genomfördes nettouttag på 5,4 miljarder från aktiefonder och 3,4 miljarder från blandfonder.

Pensionsutbetalningar ledde till ett nettouttag om cirka 4 miljarder kronor från premiepensionssystemet. Om detta exkluderas uppgick det totala nysparandet till 8,5 miljarder kronor i januari.

Trots inflödet minskade den totala fondförmögenheten i Sverige under januari med närmare 56 miljarder kronor. Vid månadens slut uppgick den till 8 803 miljarder kronor, varav 68 procent var placerade i aktiefonder.

2026 inleddes med nya hot om tullar och ökad geopolitisk oro. Aktiefonder noterade ett sammantaget nettoutflöde, men stora skillnader syntes mellan olika kategorier. Aktiva fondsparare fortsatte att göra uttag från USA-fonder och nu i januari såg vi även nettoutflöden från globalfonder. I stället vändes blickarna mot våra hemmamarknader då såväl Sverigefonder som Europafonder uppvisade betydande nettoinsättningar under månaden.

Fredrik Hård, ekonom på Fondbolagens förening.

Stockholmsbörsen steg drygt 2 procent under månaden. Samtidigt var det stora utflöden från globalfonder och USA-fonder, men nettoinflöden på över 8 miljarder kronor till Sverigefonder och fortsatta insättningar i Europafonder noterades enligt genomgången.

Inom långa räntefonder utgjorde företagsobligationsfonder 1,9 miljarder av det totala inflödet. Fondbolagen påpekar samtidigt att Rysslandsfonderna fortsatt är stängda för handel, vilket kan påverka värderingen inom detta segment.

Atlant Green Tech Metals utmärkte sig bland fonder

I januari var Atlant Green Tech Metals den fond som ökade mest i värde, enligt Placera.

Fonden steg med 18 procent under månaden och har ökat med 66 procent på ett år. Uppgången drevs främst av stigande priser på ädelmetaller, särskilt guld och silver.

Atlant Green Tech Metals investerar i bolag kopplade till materialförsörjning för energiomställningen. Portföljen är jämnt fördelad mellan råvarubolag, servicebolag och förädlingsbolag.

Exempel på innehav är Yellow Cake och Cameco, som båda är verksamma inom uran, samt Volvo, Epiroc och Atlas Copco.

Största innehavet är Yellow Cake, som köper uran från Kazakstan och lagrar det hos internationella aktörer. Cameco är näst största innehavet.

Atlant Green Tech Metals var månadens starkaste fond, med investeringar i uranbolag som Yellow Cake och Cameco samt industribolag kopplade till energiomställningen. Bild: Stockfoto. 

Kärnkraft som pelare

Enligt Gromark utgör kärnkraft cirka en fjärdedel av fondens portfölj.

Jag har valt kärnkraft som en pelare för framtidens energi.

Mattias Gromark, förvaltaren Mattias Gromark till tidningen.

Fonden har valt bort exponering mot Kina och andra diktaturer, trots att Kina beräknas svara för närmare hälften av den globala efterfrågan på el till 2030 enligt International Energy Agency.

Atlant Green Tech Metals jämför sig inte med något index men följer utvecklingen för liknande fonder som Handelsbanken Hållbar Energi och Swedbank Robur New Energy. Fonden har cirka 4 000 ägare.

Fokus på tillväxt och hållbarhet

Atlant Green Tech Metals investerar i bolag där tillväxt och hållbar materialförsörjning står i centrum.

Förvaltaren pekar på att portföljen även innehåller företag med höga värderingar, till exempel Epiroc och Atlas Copco.

Andra innehav är det australiensiska gruvbolaget Hot Chili Limited, som letar koppar i Chile, samt internationella aktörer inom process och råvaruproduktion.

Fondens tio största innehav:

  1. Yellow Cake – Storbritannien
  2. Cameco – Kanada
  3. Epiroc – Sverige
  4. Energy Fuels – USA
  5. Umicore – Equiduct
  6. Rio Tinto – Storbritannien
  7. Atlas Copco – Sverige
  8. Syensqo – Equiduct
  9. Volvo – Sverige
  10. Denison Mines – Kanada

Källa: Placera.

Atlant Green Tech Metals startade 2021 och har profilerat sig som en fond med särskild inriktning mot kärnkraft och material för energiomställningen.

Nyhetsbrev