Använda villan som pensionssparande? Det ger bara 3 300 kronor extra i månaden

Sex av tio svenskar ser sin bostad som pensionssparande. Men när skatten, mäklaren och en ny lägenhet tagit sin del av en villa värd 5,7 miljoner kronor, krymper "förmögenheten" till drygt 3 300 kronor i månaden per person att nyttja under sitt pensionsliv.
Det är inte en worst case-kalkyl. Det är SEB:s räkneexempel, och det avslöjar hur stor klyftan kan vara mellan känslan av att äga en miljonvilla och den ekonomiska verkligheten som väntar därefter med vinsterna från försäljningen.
Miljoner försvinner i skatt och nytt boende
Vi räknar lite: en villa säljs för 5,7 miljoner kronor där säljaren inte har något lån kvar. Om inköpspriset var 2 miljoner en gång i tiden, lite renoveringar har skett och efter mäklarkostnader samt reavinstskatten på 22 procent, vilket blir 800 000 kronor, så landar vinsten på ca 4,8 miljoner.
Om vi därefter räknar på inköp av bostadsrätt för 3,2 miljoner och utan lån så återstår 1,6 miljoner att dela på 2 personer vilket lämnar ungefär 800 000 kronor var. Ett räkneexempel som är mer representativt för storstadsregionerna då snittpriset på villor i riket som helhet är 3,9 miljoner ska sägas.
Utslaget på ett pensionsliv på ca 20 år landar det på drygt 3 300 kronor i månaden. SEB:s analytiker Amie Berglund sätter fingret på vad siffran egentligen betyder:
Fortfarande ett bra tillskott till pensionen, inte minst med tanke på att det är pengar jag tjänat bara genom att bo. Men inte så pass mycket att det går att leva i överflöd.
Amie Berglund, analytiker, SEB
Trettio år av stigande villapriser har format en generation som aldrig behövt ifrågasätta strategin. Mellan 1993 och 2023 steg villapriserna i Sverige med nästan 430 procent, vilket sannolikt förklarar varför 63 procent av dem i åldern 50 till 64 år räknar bostaden som pensionskapital skriver Dagens PS.
3 300 kronor — knappt en sjättedel av genomsnittspensionen
För att förstå vad 3 300 kronor faktiskt innebär i praktiken hjälper det att sätta siffran i sitt sammanhang. Enligt Pensionsmyndigheten var den genomsnittliga totala pensionen, allmän pension och tjänstepension inkluderat, 23 900 kronor i månaden före skatt år 2024.
Det innebär att vinsten från villaförsäljningen, utslaget på ett pensionsliv, motsvarar knappt 14 procent av vad en genomsnittlig pensionär får in varje månad. Skillnaderna är dessutom stora mellan könen: för kvinnor är genomsnittet 20 600 kronor, och för män 27 700 kronor.

Det gör bostadskapitalet proportionerligt sett viktigare för kvinnor då dom som grupp redan har lägre pension att falla tillbaka på.
Alla ägg i samma korg och utan garanti
Koncentrationsrisken är tydlig, enligt Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Han pekar också på att en global indexfond faktiskt slagit bostäder som sparform de senaste fem åren.
Att förlita sig på bostaden som pension är att lägga väldigt många ägg i samma korg.
Stefan Westerberg, privatekonom, Länsförsäkringar
Till det kommer att banker ställer hårdare krav på bolån för personer över 60 år, ett hinder som 88 procent av dem som planerar att sälja sin bostad under pensionen troligen inte räknat med.

Bostaden kan vara ett välkommet tillskott, men den räcker inte som fullständig pensionsplan. Amie Berglund konstaterar att räkneexemplet visar att boendet bör ses som ett av flera pensionssparanden, inte som det enda kortet att satsa på.


