Bankerna snabba med att höja bolåneräntan – men sänker nu inte trots fallande marknadsräntor
I mars höjde Nordea, Swedbank och SBAB sina rörliga bolåneräntor och pekade på stigande Stibor och ökade finansieringskostnader. På några veckor har den Stibor-uppgång de åberopade halverats. De rörliga bolåneräntorna ligger kvar.
Argumentet var tydligt formulerat när höjningarna kom: marknadsräntorna hade stigit, finansieringen blivit dyrare, justeringen var nödvändig. Nu gäller inte längre samma logik, åtminstone inte i omvänd riktning, menar Karolina Palutko Macéus i en krönika till Placera.
Finansieringen billigare än vid årsskiftet
Femåriga bostadsobligationer, de instrument bankerna använder för att finansiera bolån, föll från 3,43 procent den 27 mars till 3,01 procent den 21 april, enligt Nasdaqs index. Det innebär att bankernas långa bolånefinansiering nu är billigare än vid årsskiftet, då motsvarande ränta låg på 3,03 procent, enligt Dagens industri.
Marknaden har dessutom reviderat sin bild av Riksbankens framtida räntebana kraftigt. Vid månadsskiftet mars/april indikerade terminskontrakten tre höjningar under 2026, medan samma instrument nu pekar mot en enda höjning, enligt SEB:s kalkyler.
Att sjunkande marknadsräntor faktiskt slår igenom på bankernas finansieringskostnader bekräftas av Danske Bank, som nu sänker sina bundna bolåneräntor med just det argumentet som motivering. Det är ett implicit erkännande av att sambandet bankerna åberopade på vägen upp är reellt, men att det tillämpas selektivt.
Selektiv princip drabbar hushållen
Hushåll som fick höjd rörlig ränta i slutet av mars är bundna i tre månader och betalar den högre kostnaden oavsett vad som sker på marknaden. För hushåll vars lån nu sätts om hade ett symmetriskt agerande från bankernas sida kunnat innebära lägre kostnader genom sommaren, menar Karolina Palutko Macéus.
Det är som sagt svårt att få ihop bankernas argumentation. Räntesättningen framstår snarare som selektiv.
Karolina Palutko Macéus, krönikör till Placera.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije valde nyligen att ifrågasätta finansministerns förståelse för räntemarknaden efter att hon kallat bankerna "tondöva", snarare än att kommunicera transparent om räntesättningen.
Om principen var giltig i mars är det svårt att se varför den inte skulle gälla i april. Frågan om när de rörliga räntorna justeras nedåt är ännu obesvarad.
Dennis Jerkovic