Binda bolånet eller välja rörligt? Det här säger experterna

Binda bolånet eller välja rörligt? Det här säger experterna
Riksbankens öppning för framtida räntehöjningar har väckt nytt liv i frågan om bundna bolån. Bild: Stockfoto.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent men öppnade samtidigt för höjningar. För bolånetagarna väcks därmed den svåra frågan på nytt: binda räntan eller fortsätta med rörligt? Experternas svar går isär.

Riksbankens besked var dubbelt. Räntan ligger still, men penningpolitiken kan stramas åt om inflationen fortsätter uppåt. Det har satt ny fart på diskussionen om bundna bolån.

Wallström och Holmberg drar olika slutsatser

I en intervju med EFN säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, att det redan är för sent att binda bolåneräntan. Enligt honom har marknaden i stor utsträckning redan prisat in den väntade ränteuppgången.

Utifrån nuvarande marknadsprissättning är det sannolikt för sent att binda enligt min bedömning. Marknadsräntor såväl i Sverige som globalt har stigit senaste månaderna och det torde redan ha avspeglats i bolåneräntor. Vår bedömning är att Riksbanken, och flera andra centralbanker, inte kommer att höja i den utsträckning som marknaden nu förutser, vilket borde skapa ett nedåttryck på räntor framöver.

Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, enligt EFN.

I samma intervju gör Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, en annan bedömning och ser fortfarande ett fönster för den som vill binda.

Det finns ett läge i dag där det faktiskt talar för att binda räntan innan bankerna har anpassat sig till något som ändå är relativt sannolikt att hända. I den meningen skiljer sig läget från hur det brukar vara när det gäller möjligheten att binda räntan.

Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, enligt EFN.

Samtidigt betonar han att läget snabbt kan förändras. Om Hormuzsundet öppnas och konflikten närmar sig en lösning minskar inflationsriskerna – och därmed även skälen att binda räntan.

Rörligt är fortfarande huvudspåret

Flera andra experter lutar trots Riksbankens varning åt rörlig ränta.

Hushållsekonomen Ola Söderlind på Zmarta anser att den som har ekonomiska marginaler bör ha is i magen, vilket vi tidigare har rapporterat om. Rörlig ränta har historiskt oftast varit billigast, samtidigt som det är svårt att tajma rätt tillfälle att binda.

Prognoserna ger heller inget entydigt svar. Flera banker och Konjunkturinstitutet räknar med upp till fyra höjningar under det kommande året, medan Swedbank inte väntar sig någon höjning före 2028.

I juli låg den genomsnittliga rörliga bolåneräntan på 2,73 procent. Ett års bindning kostade i snitt 3,07 procent och tre år 3,32 procent. En del av den väntade ränteuppgången är alltså redan inprisad i de bundna räntorna.

Söderlind rekommenderar därför hushåll med marginaler att bygga en egen bolånebuffert. Genom att varje månad spara motsvarande en tänkt räntehöjning finns pengarna tillgängliga om räntan stiger. Uteblir höjningen får hushållet behålla pengarna.

Frida Bratt på Privata Affärer resonerar på liknande sätt, vilket vi har rapporterat om. Den som klarar en högre ränta kan gynnas av att behålla flexibiliteten, särskilt eftersom bundna räntor redan är högre. Den som binder låser sig dessutom till banken och kan få betala ränteskillnadsersättning om lånet löses i förtid.

Den som ändå vill binda bör, enligt Bratt, pressa banken till ett riktigt bra erbjudande. Annars riskerar kunden att betala för en ränteuppgång som redan är inprisad men kanske inte blir så stor som befarat.

Den egna ekonomin avgör

Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia, vill inte välja sida, enligt EFN. Det är i praktiken omöjligt att tajma räntemarknaden, och den egna ekonomin bör därför väga tyngre än prognoserna.

Den som känner oro inför varje inflationsbesked kan vinna trygghet genom att binda och få en förutsägbar månadskostnad. Sahlberg föredrar då bindningstider på ett, tre eller fem år framför tio.

Hon varnar också för att binda olika delar av lånet om kunden har en bolånerabatt hos en storbank. Det kan försämra förhandlingsläget när rabatten löper ut.

Bundet kan alltså vara rätt för hushåll med små marginaler eller stort behov av trygghet. För den som har en buffert, klarar av en räntehöjning och vill behålla flexibiliteten pekar flera av råden mot rörligt – men avgörandet bör ligga i den egna ekonomin, inte i försöket att förutse nästa räntebesked.