Experterna: Då ska du binda bolånet – och då är rörligt bäst
Riksbanken lämnar styrräntan på 1,75 procent men fortsätter att flagga för en höjning senare i år. Trots ränteoron pekar expertråden inte självklart mot bundet.
Inflationen föll till 0,7 procent i juli, men Riksbanken väljer att se igenom de finanspolitiska åtgärder som tillfälligt pressar ned siffran. Centralbanken fokuserar i stället på risken för stigande priser, bland annat till följd av det stängda Hormuzsundet och tidiga tecken på en starkare svensk konjunktur.
Bolånetagare bör därför förbereda sig på högre kostnader. Frågan är om det ska göras genom att binda lånet eller genom att behålla rörlig ränta och bygga upp en buffert.
Söderlind: Ha is i magen och bygg en buffert
Hushållsekonomen Ola Söderlind på Zmarta anser, enligt TT, att den som har ekonomiskt utrymme bör ha is i magen och välja rörlig ränta.
Han pekar på att rörligt historiskt oftast har varit mest lönsamt och att det är svårt att tajma rätt tillfälle att binda. Prognoserna ger inte heller något entydigt svar. Flera banker och Konjunkturinstitutet räknar med upp till fyra räntehöjningar under de kommande tolv månaderna, medan Swedbank inte väntar sig någon höjning före 2028.
I juli låg den genomsnittliga rörliga bolåneräntan på 2,73 procent. Ett års bindning kostade i genomsnitt 3,07 procent och tre års bindning 3,32 procent. Skillnaden mellan rörligt och ettårigt var därmed 0,34 procentenheter.
En del av den väntade ränteuppgången är alltså redan inbakad i de bundna räntorna. Eftersom den rörliga räntan justeras var tredje månad behöver höjningarna dessutom komma relativt snabbt. Enligt Söderlind kan det krävas två höjningar inom ett år för att det bundna alternativet ska löna sig.
Hans förslag är därför att hushåll med ekonomiska marginaler bygger en egen bolånebuffert. Genom att spara ett belopp motsvarande en räntehöjning finns pengarna tillgängliga om räntan stiger. Om höjningen uteblir får hushållet behålla pengarna i stället för att betala en högre ränta till banken.
Mitt tips är att inte ge banken de där extra pengarna för försäkring utan spara de pengarna i stället. Höjer Riksbanken styrräntan och det slår på ditt rörliga lån så har du din buffert där.
Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta, enligt TT.
Kristoffer Matsson
Experterna eniga: Starka skäl att fortsätta med rörligt
Frida Bratt på Privata Affärer bedömer att bolånetagare bör räkna med åtminstone två räntehöjningar under det kommande året. Samtidigt väntas ingen snabb eller kraftig uppgång, inte minst eftersom svensk ekonomi nyligen lämnat en lågkonjunktur.
Bratt och Söderlind är därför eniga om huvudrådet: den som klarar en något högre ränta har starka skäl att fortsätta med rörligt. De bundna räntorna ligger redan högre och en del av den väntade ränteuppgången är därmed inprisad. Hos ICA Banken är exempelvis skillnaden mellan den rörliga snitträntan och ettårsräntan omkring 0,6 procentenheter, medan gapet hos flera andra banker ligger runt 0,2 procentenheter.
Den som ändå vill binda bör enligt Bratt försöka få ett ordentligt pressat erbjudande. Annars riskerar bolånetagaren att betala banken för en ränteuppgång som redan är inbakad i priset men kanske inte blir så stor som prognoserna antyder.
Bindning innebär också mindre frihet. Kunden blir mer låst till banken och kan behöva betala en avgift om lånet löses i förtid. Med rörlig ränta blir det enklare att förhandla eller byta bank när ett bättre erbjudande dyker upp. Hotet om att lämna banken är samtidigt bolånetagarens viktigaste förhandlingsvapen – förutsatt att man är beredd att fullfölja det.
Bundet kan ändå vara rätt för den som har små marginaler och värdesätter en förutsägbar månadskostnad. Men för hushåll som klarar en viss ränteuppgång, kan bygga en buffert och vill behålla flexibiliteten pekar både Bratts och Söderlinds resonemang mot rörlig ränta.
Dennis Jerkovic