Digital valuta från storbanker kan förändra hur vi gör snabba betalningar

I samma ögonblick som du säljer bilen eller båten har du pengarna på kontot. Storbanker i Sverige och Europa ska senare i år lansera den digitala valuta som gör blixtsnabba transaktioner möjliga. Men alla är inte lika nöjda med den nya valutan.

Hittills har 37 banker i Europa, inklusive storbanker i Sverige, gått med i ett samarbete, Qivalis, som ska lansera en gemensam digital stablecoin knuten till euron.

”Stablecoin kan ge kunder möjlighet till omedelbara transaktioner dygnet runt över lands- och tidsgränser”, skriver Benny Johansson, chef för betalningar, Handelsbanken, i ett mejl till TT.

Stablecoin bygger på liknande teknik som bitcoin med flera kryptovalutor. Men de sistnämnda värderas utifrån en ögonblicklig efterfrågan och varierar därmed ofta stort och abrupt i värde, menar Robert Bergqvist, senior ekonom, SEB.

– Vill man få tillgång till stablecoin måste man gå till en bank, som hela tiden måste backa upp utgivna stablecoin med en reserv av riktiga tillgångar, som inlåning, guld eller i valutor som euro, säger han.

Press på Europa

Europaparlamentet röstade i juli i år ja till att inleda förhandlingar om en digital euro som planeras ges ut av ECB 2029.

Varför har banker i Europa så bråttom med en egen digital valuta?

Svaret finns, enligt Bergqvist, i en förändrad spelplan.

I USA gav kongressen i fjol klartecken till privata aktörer att ge ut olika stablecoin, alltså digitala valutor knutna till dollarn.

Sedan president Trump dessutom skapat en egen stablecoin har experter varnat för en dollarisering av marknaden.

– Ju fler stablecoin som är utgivna i amerikanska dollar, desto större makt får USA över det internationella monetära systemet, säger Robert Bergqvist.

Ett Europa som inte utvecklar egna alternativ riskerar att stängas ute av USA från internationella betalningssystemet, enligt Bergqvist. Det kan i sin tur innebära att konsumenter och företag i Europa inte kan genomföra betalningar.

Ser risker

Riksbanken, som länge talat om lanseringen av en e-krona (vilket kräver riksdagsbeslut) har däremot lyft flera risker med stablecoin.

”Stablecoin omfattas exempelvis inte av insättningsgaranti eller ränta”, uppger Tomas Lundberg, presschef, Riksbanken, för TT.

Farhågor finns också om att banker får mindre kapital över till bolånetagare och företagare.

Bergqvist förstår en del av oron.

– Om marknaden tappar förtroende för stablecoin vill kunder ha tillbaka sina riktiga pengar. Då måste vi som givit ut stablecoin sälja ut tillgångarna. När alla ska göra det samtidigt kan det finansiella systemet utsättas för stress, säger han.