Experten: Köpesumman är bara början – 8 saker att kontrollera före fritidshusköpet
Genomsnittspriset för ett fritidshus i Sverige har stigit 62 procent på tio år och landar nu på 1,96 miljoner kronor. Köpesumman är bara den synliga delen av kalkylen. Dolda kostnader, juridiska fallgropar och arbetstimmar är det som fäller flest köpare.
Fritidshussäsongen har rivstartat och intresset är påtagligt starkt. Entusiasmen gör det lätt att förbise hur komplex verkligheten bakom prislappen faktiskt är.
Hälften av Sverige klarar ribban – men precis
För att köpa ett genomsnittligt fritidshus på 60 kvadratmeter med tio procents kontantinsats, 196 000 kronor, behöver båda vuxna i hushållet tjäna 36 000 kronor brutto i månaden, vilket vi tidigare har rapporterat om. Det är strax under medianlönen, och exakt hälften av svenska hushåll klarar den ribban.
Kalkylen bygger på SBAB:s räkneexempel, framtaget på uppdrag av Dagens Nyheter, kring ett typhushåll med två vuxna på 50 år, två barn, ett befintligt bostadslån på 2,5 miljoner kronor och en bil utan skulder. Ett större bostadslån eller en bil på avbetalning förändrar hela bilden.
Typiskt sett hushåll med två vuxna över 55 år som ännu inte gått i pension och med utflugna barn. Då har man högst inkomster och lägst utgifter.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB till DN.
Det regionala prisgapet är samtidigt enormt när det kommer till fritidshus. Stockholms län toppar med ett snitt på 3,06 miljoner kronor, medan Norrbotten ligger på 1,06 miljoner.
Trots den nästan tredubbla prisskillnaden söker sig köpare sällan norrut av ekonomiska skäl. Bekvämlighet och avstånd väger konsekvent tyngre.
Fritidshuset har två priser – ett i kronor, ett i timmar
Ekonomiexperten Annika Creutzer på Senioren är tydlig: mäklarens kalkyl håller sällan. Köparen måste räkna både på kronor och på arbetstimmar, eftersom fritidshuset bär två priser. Och om man vill ha råd att betala för att slippa arbetet själv, så gäller det att ha koll på kostnaderna.
Här är 8 tips som Creutzer lyfter fram som du som tänker köpa fritidshus bör tänka på:
- Läget: Avstånd, tillgänglighet vintertid och möjlighet att ha koll på huset på distans.
- Renoveringsbehov: Besiktning före köp, realistisk bedömning av arbete och underhåll.
- Trädgård: Skötselkrav kontra avstånd, klippning och vattning tar tid.
- Vatten och avlopp: Godkänd avloppslösning, vattenkapacitet och kapacitet för vitvaror.
- Sophämtning: Finns det, och vad kostar det?
- Försäkring: Fritidshusförsäkring täcker annat än hemförsäkring, läs villkoren noga.
- Samfälligheter: Kolla pågående projekt i vägföreningar och bryggsamfälligheter via Lantmäteriet.
- Servitut: Granska vilka rättigheter som följer med fastigheten, finns hos Lantmäteriet.
Svensk Fastighetsförmedling rekommenderar att anlita en besiktningsman, kontrollera befintliga bygglov och granska el- och värmesystem, vilket vi tidigare har rapporterat om. Ett tidigt beslut om huset ska användas året runt eller enbart som säsongshus styr hela isoleringskravet och påverkar driftskostnaden markant.
Fönstret krymper för varje år som går
Västra Götalands och Kalmar län har redan återhämtat hela pristappet från räntehöjningsåren. Erik Holmberg, analytiker på Hemnet, pekar dessutom på norra Sverige som ett område med prispotential, drivet av en stark regional bostadsmarknad.
Linda Hasselvik på SBAB räknar med att fritidshuspriserna nationellt slår nya rekordnivåer inom två till tre år, enligt DN. För den som precis klarar inkomstkravet i dag krymper marginalen med varje säsong som passerar utan ett köp.
Dennis Jerkovic