Hon tjänar 1,6 miljoner i månaden – men gör det din elräkning högre?
När elräkningarna stiger inför vintern blossar debatten om Vattenfalls VD-lön upp igen. Kritiken är begriplig, men sambandet mellan chefens lön och ditt elpris är svagare än många tror. Vi går igenom siffrorna och sätter lönen i perspektiv.
Varje vinter med höga elpriser följer samma mönster. Elräkningen stiger och strålkastarna riktas mot chefen för det statliga energibolaget.
Anna Borg hade en grundlön på 19,25 miljoner kronor 2025, drygt 1,6 miljoner i månaden. Med pension och förmåner blev hennes totala ersättning 25 miljoner kronor, enligt Vattenfalls ersättningsrapport.
Hon toppar lönelistan bland de statliga bolagen i Arbetets kartläggning. Hela koncernledningen fick tillsammans drygt 101 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslog i en debattartikel i Aftonbladet i december 2025 att ersättningarna sänks. Krönikören Kajsa Ekis Ekman sammanfattade ilskan i Dalademokraten: ”Det är alltså vi som betalar din lön.”
Halverad lön skulle inte sänka elpriset
Tänk dig att Vattenfall halverade Anna Borgs ersättning i morgon. Bolaget skulle spara drygt 12 miljoner kronor om året.
Ditt elpris skulle ändå stå still. Det finns två skäl till det.
Det första är att Vattenfall inte sätter elpriset själv. Elen handlas på elbörsen Nord Pool, där priset bestäms av vad den sista kilowattimmen som behövs kostar att ta fram.
Vattenfall får samma spotpris som alla andra producenter i elområdet. En lägre lönekostnad ger alltså inte ett lägre pris, bara en något större vinst.
Det andra skälet är att beloppen är för små för att märkas. Även om hela koncernledningen arbetade gratis skulle besparingen motsvara drygt 40 öre per 1 000 kronor som Vattenfall tar in.
Vi noterar alltså att sambandet snarare går åt andra hållet. Höga elpriser ger höga vinster, inte tvärtom.
Första halvåret 2026 steg Vattenfalls resultat efter skatt med 117 procent till omkring 23,5 miljarder kronor. Det är vinsterna som gör lönen så laddad.
Det betyder inte att kritiken saknar grund. Vattenfall ägs av staten och därmed av skattebetalarna.
För många handlar frågan om vad ett statligt bolag ska signalera när hushållen pressas.
Så sätts ditt elpris
Elhandel: Spotpriset på Nord Pool plus elhandlarens påslag. Här råder konkurrens och du kan byta elbolag.
Elnät: Avgiften till nätbolaget där du bor. Nätet är ett monopol med ett avgiftstak från Energimarknadsinspektionen.
Skatter: Ovanpå elhandel och elnät kommer skatter och moms.
Så står sig lönen mot andra storbolag
Vi har ställt Borgs ersättning mot två statliga energibolag i Norden, mot Telia där svenska staten är största ägare och mot Volvo, ett av Sveriges största börsbolag.
| Bolag (ägare) | VD:s ersättning (mkr) | Omsättning (mdr) | Resultat (mdr) | Utdelning (mdr) | VD i procent av omsättningen | VD i procent av resultatet | VD i procent av utdelningen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vattenfall (svenska staten) | 25,0 | 234,9 | 19,7 | 8,0 | 0,011 | 0,13 | 0,31 |
| Telia (svenska staten 41 procent) | 23,7 | 81,0 | 4,3 | 8,1 | 0,029 | 0,55 | 0,29 |
| Fortum (finska staten, majoritet) | 19,9 | 55,2 | 8,5 | 7,3 | 0,036 | 0,24 | 0,27 |
| Statkraft (norska staten) | 8,6 | 44,9 | −0,4 | 7,9 | 0,019 | förlust | 0,11 |
| Volvo (börsnoterat) | 70,9 | 479,2 | 34,7 | 26,4 | 0,015 | 0,20 | 0,27 |
Källa: bolagens års- och ersättningsrapporter för 2025, Telekomnyheterna och E24. Omräknat med Riksbankens årsgenomsnitt för 2025. Statkrafts omsättning avser netto driftsintäkter.
Urvalet är exempel och ingen fullständig kartläggning. Bolagen skiljer sig i storlek, bransch och ägande, så jämförelsen ger perspektiv snarare än facit.
I kronor sticker Borg ut bland de nordiska statliga energicheferna. Hon fick nästan tre gånger så mycket som Statkrafts VD, som leder ett helägt statligt bolag i samma bransch.
Närmast till hands är ändå Telia, där staten har krävt att ledningen inte får bonus. Telias VD tjänade ungefär lika mycket som Borg.
Mot börsbolagen blir bilden en annan. Volvos VD fick nästan 71 miljoner kronor, varav mer än hälften rörlig ersättning.
Statens ägarpolicy tillåter bara fast lön för ledningen i statliga bolag. Det stämmer med Vattenfalls besked till nu.se om att Borgs lön ligger på ungefär en tredjedel av snittet för VD:ar i de fyra största börsbolagen.
Mätt mot vinsten är Vattenfalls VD billigast bland de lönsamma bolagen. Mot utdelningen hamnar Vattenfall däremot högst, eftersom staten tog ut cirka 40 procent av vinsten.
Vår slutsats är att siffrorna stöder båda sidor. I förhållande till bolagets storlek är lönen låg, men jämfört med statliga grannar är den hög.
TT Nyhetsbyrån and Dennis Jerkovic
Den verkliga striden gäller elnätet
Läser man Vänsterpartiets debattartikel noga riktas den hårdaste kritiken mot nätavgiften. Elnätet är ett monopol och du kan inte byta nätbolag.
Inför 2026 höjde Vattenfall nätavgiften med 14 procent, enligt bolaget cirka 130 kronor i månaden för en eluppvärmd villa.
Taket för vad nätbolagen får ta ut sätts av Energimarknadsinspektionen, Ei. När taket för 2024 till 2027 höjdes sa Ei:s avdelningschef Tommy Johansson att ”nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader”.
Det här avgör din elräkning framåt
I juli 2026 tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska analysera ett tak för hur mycket nätavgiften får höjas. Ei ska samtidigt ta fram ett nytt regelverk senast i april 2027.
För din elräkning väger de besluten tyngre än ledningens löner. Lönen är en fråga om förtroende, nätavgiften en fråga om pengar.
Kristoffer Matsson
Laddar kommentarer…