I dag för 97 år sedan skakade Svarta tisdagen Wall Street – det här hände sedan
I dag för 97 år sedan rasade börsen i New York på det som kom att kallas Svarta tisdagen. Paniken blev en del av ett börsfall som fortsatte i nästan tre år. Efterverkningarna nådde även Sverige, där Ivar Kreugers finansimperium föll samman och bankerna skakades.
Den 29 oktober 1929 var inte kraschens första dag, men den blev en symbol för sammanbrottet på Wall Street. Det skulle dröja ett kvartssekel innan Dow Jones åter nådde sin tidigare topp. Under tiden förändrades både den svenska ägarkartan och reglerna för den amerikanska aktiemarknaden.
En knapp vecka raderade en fjärdedel av Dow Jones
Oron övergick i panik torsdagen den 24 oktober. Efter helgen brast det på allvar: Dow Jones föll nästan 13 procent på måndagen och knappt 12 procent på tisdagen.
Från stängningen den 23 oktober till Svarta tisdagens slut tappade indexet 24,8 procent och landade på 230,07. Handelsvolymen under tisdagen satte ett rekord som stod sig i 40 år.
Raset följde på en lång börsuppgång. Enligt Federal Reserve History hade Dow Jones sexdubblats mellan augusti 1921 och september 1929. Optimism och aktieköp med lånade pengar hade bidragit till uppgången, men när ekonomin började försvagas och kreditvillkoren stramades åt blev marknaden allt mer sårbar.
En studie i The Economic History Review beskriver hur belåningen sedan förstärkte raset. När kurserna föll minskade värdet på aktierna som låg som säkerhet för lånen. Investerare behövde skjuta till mer pengar eller sälja. Försäljningarna pressade kurserna ytterligare och tvingade fler att göra samma sak – en kedjereaktion som fördjupade nedgången.
Botten kom först sommaren 1932
Panikdagarna i oktober blev början på en betydligt längre nedgång. När Dow Jones bottnade den 8 juli 1932 på 41,22 hade indexet förlorat 89,2 procent sedan toppen i september 1929.
En placering som följde index hade därmed tappat nästan nio tiondelar av sitt värde, före utdelningar. Först den 23 november 1954 var indexet tillbaka på toppnivån från 1929.
Så mycket hade olika summor placerade vid toppen varit värda vid botten:
| Placerat vid toppen 1929 | Värde vid botten 1932 | Förlust |
|---|---|---|
| 10 000 kronor | 1 081 kronor | 8 919 kronor |
| 50 000 kronor | 5 407 kronor | 44 593 kronor |
| 100 000 kronor | 10 814 kronor | 89 186 kronor |
| 500 000 kronor | 54 070 kronor | 445 930 kronor |
| 1 000 000 kronor | 108 141 kronor | 891 859 kronor |
Källa: Vår beräkning. Exemplet följer Dow Jones utveckling och räknar inte med utdelningar, inflation eller valutakurs.
Under dessa år stannade följderna långt ifrån endast på Wall Street. När kapitalflödena sinade drabbades även företag och banker på andra sidan Atlanten.
Kapitalbristen pressade Kreugers imperium
En av dem som var beroende av den amerikanska kapitalmarknaden var Ivar Kreuger. Enligt Riksbanken upphörde inflödet av nytt kapital från framför allt USA samtidigt som stora åtaganden förföll till betalning.
Kreuger var då en av världens mest uppmärksammade finansmän. Svenska Tändsticks AB var världens största tändsticksproducent, och hans företagsintressen sträckte sig långt in i svensk industri. Kreuger & Toll hade blivit en av 1920-talets mest spridda svenska aktier.
Men när finansieringen torkade upp räckte imperiets storlek inte som skydd. Under 1931 och 1932 lånade Kreuger 800 miljoner kronor av de svenska affärsbankerna, motsvarande omkring 10 procent av Sveriges BNP.
När även det visade sig otillräckligt vände han sig till Riksbanken. Riksbankschefen Ivar Rooth avvisade först låneansökningarna, men banken ändrade sig efter påtryckningar från statsminister Carl Gustaf Ekman.
Dödsbudet från Paris skakade bankerna
Stödet löste inte problemen. Den 12 mars 1932 hittades Kreuger död i sin lägenhet i Paris. Därefter följde konkurser och en omfattande uppgörelse med imperiets skulder och tillgångar.
Krisen hotade också bankerna som hade finansierat honom. Skandinavbanken, som Kreuger hade ägt, hade gått i borgen för hans lån hos Riksbanken och fick efter dödsfallet ta över betalningsansvaret.
Riksgäldskontoret gav banken ett lån för att förhindra en konkurs och begränsa risken för att problemen skulle spridas genom finansväsendet.
Den svenska ägarkartan ritades om
När Kreugers företagsgrupp splittrades bytte stora industriella tillgångar ägare. Enligt Affärsvärlden tog familjen Wallenberg över det som återstod av Tändsticksbolaget och stärkte samtidigt sina ägarintressen i bland annat SKF och Stora Kopparberg.
Även politiken drogs in i efterverkningarna. Carl Gustaf Ekman lämnade statsministerposten sedan det kommit fram att hans parti hade fått pengar av Kreuger.
På mindre än två och ett halvt år hade paniken i New York följts av en svensk finanskris som förändrade maktförhållandena inom både näringslivet och politiken. Men Kreugers fall fick också betydelse tillbaka i USA.
Kreugers affärer bidrog till nya börsregler
Efter dödsfallet granskade revisionsbyrån Price Waterhouse Kreugers bolag. Utredningen blottlade allvarliga brister i redovisningen och en företagsstruktur där investerarna haft svårt att överblicka skulder, tillgångar och risker.
Affärerna fick stort utrymme i de amerikanska kongressutfrågningar som föregick nya värdepapperslagar. Enligt en forskningsartikel i Yale Journal on Regulation var upprördheten över den bristande insynen en viktig drivkraft bakom Securities Act från 1933.
Lagen skärpte kraven på information till investerare och oberoende granskning av finansiella rapporter. Året därpå kom Securities Exchange Act, som inrättade den amerikanska finansinspektionen SEC. Kreugerkraschen bidrog också till New York-börsens krav på oberoende revisionsrapporter.
När Dow Jones 1954 åter nådde toppen från 1929 hade Kreugers imperium varit borta i över 20 år. Börsen hade återhämtat sig, men ägandet i svensk industri och kraven på insyn på den amerikanska aktiemarknaden hade förändrats i grunden.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…