Indexfondernas dolda AI-bomb – varför din "säkra" globalfond har blivit en högrisksatsning
Miljontals svenska sparare tror sig ha en diversifierad globalfond. Men upp till 30 procent av kapitalet hamnar i amerikanska techbolag med AI-inriktning och noll kronor når tillväxtmarknader som representerar 40 procent av världens BNP.
Det var Harry Markowitz, som tilldelades Riksbankens pris till Alfreds Nobels minne 1990, som formulerade löftet som globalfonder sedan byggde sin existens på: diversifiering är finansvärldens enda gratislunch.
Sprid pengarna brett, sänk risken, njut av marknadsavkastningen. Miljontals svenska sparare köpte den idén med ett enda klick.
Globalfonden som slutade vara global
Verkligheten ser annorlunda ut i dag. Enligt Di placerar flera globalfonder idag över 70 procent av kapitalet i amerikanska aktier. En stor del av den koncentrationen pekar rakt mot AI-sektorn, med bolag som Nvidia, Alphabet, Micron och Broadcom bland de största innehaven.
Standardlösningen att komplettera globalfonden med en tillväxtmarknadsfond ger inte längre den riskspridning den syftar till. AI-optimismen har smittat även dessa index. Taiwanesiska TSMC och sydkoreanska SK Hynix och Samsung Electronics väger nu tillsammans över 30 procent av MSCI:s populära tillväxtmarknadsindex.
Alla tre är stora AI-vinnare, och alla tre gör indexet sårbart för precis samma kraft som globalfonden redan är exponerad mot. På en enda handelsdag föll hela tillväxtmarknadsindexet nära 4 procent när investerare sålde ned AI-relaterade bolag.
En så hårt koncentrerad portfölj är ett enormt risktagande. Falnar AI-hypen blir du sittande med Svarte Petter, fastlåst i globala indexfonder som satsat stort på en enda sektor.
Robert Andersson, Di
Historien varnar dem som vill lyssna
Det finns ett mönster här som borde ge kalla kårar. Ericsson vägde tungt i svenska index inför it-kraschen, och OMXS30 föll 70 procent från mars 2000 till oktober 2002.
En nästan identisk historia utspelade sig nyligen i Danmark, i det närmaste utan att uppmärksammas i Sverige. Det danska storbolagsindexet föll 54 procent från sommaren 2024 till mars 2026 sedan Novo Nordisk fått en dominerande vikt i index och därefter kraschade. Fallet var kraftigare än under it-kraschen.
Mitt i det sammanhanget placerar Jeremy Grantham, legendarisk investerare som förutsåg den japanska bubblan på 1980-talet och dot-com-kraschen, en distinkt varning. Han ser AI-boomen som jämförbar med Sydhavsbubblan, en av historiens mest dramatiska finanskrascher, och lyfter järnvägsboomen som en särskilt upplysande parallell.
Folk förstår inte att ju mer uppenbar och viktig idén är, desto mer sannolikt är det att den attraherar för mycket kapital och att marknaden kraschar.
Jeremy Grantham, investerare och bubbelexpert
Järnvägarna förändrade världen och ökade produktiviteten enormt. Men eftersom alla såg det uppenbart byggdes för många järnvägar, och alla förlorade sina pengar.
Grantham menar att AI följer exakt samma spår.
Ett krig där ingen tjänar pengar på vägen
Det som gör Granthams analys extra skarp är beskrivningen av de sju stora techbolagens nuvarande ställning. Tidigare var de sju separata monopol, var och en dominerande inom sitt eget domän. Nu jagar alla ett och samma mål: AI-herraväldet.
I ett sådant krig krossas aktiekurserna även om tekniken överlever och reser sig ur askan. På marken syns redan sprickorna. Som vi nyligen rapporterat om skriver Wall Street Journal att Nvidia överväger att lämna finansiella garantier på 250 miljarder dollar till kunden OpenAI.
Ett sådant cirkelflöde oroar marknaden eftersom det antyder att investeringarna inte kan attrahera kapital från oberoende parter. Samtidigt har en kinesisk aktör börjat massproducera avancerade litografimaskiner, en teknik som ASML i princip haft monopol på.
Om AI-satsningarna är tillräckligt lönsamma borde de kunna finansieras av externa investerare, inte av en av sina viktigaste leverantörer.
Esbjörn Lundevall, aktiestrateg SEB
De amerikanska teknikjättarna väntas investera omkring 850 miljarder dollar i AI-infrastruktur och datacenter det kommande året – mer än Sveriges samlade BNP och ungefär fem gånger så mycket som för tre år sedan.
Dennis Jerkovic
Spararen som måste ta eget ansvar
Problemet är att de flesta sparare som valt en globalfond inte tror sig ha hög risktolerans. De tror sig ha en diversifierad, trygg grundplacering. Glappet mellan den tron och verkligheten är det egentliga problemet.
Markowitz gratislunch existerar fortfarande i teorin. För den som vill ha den i praktiken räcker det inte längre att klicka på "global indexfond" och luta sig tillbaka.
Nästa stora rörelse i AI-aktier avgör hur kostsam den passiviteten faktiskt var.
Daniel Åstrand