Investerat i globalfonder för att minska teknik- och AI-risken? Då bör du tänka om
Svenska sparare nettosparade nästan nio miljarder kronor i globalfonder i juli. Samtidigt varnar ekonomer vid ECB för att AI-rallyt kan sluta i en börskorrektion – med konsekvenser för de USA- och tekniktunga globalfonderna.
Globalfonder betraktas ofta som ett brett grundalternativ. De står också för drygt 52 procent av det svenska fondsparandet. Men en granskning av Dagens Nyheter, baserad på statistik från Fondbolagens förening, visar att den globala riskspridningen är mer begränsad än namnet antyder.
7 av 10 kronor placeras i USA
Av 14 granskade globalfonder har nio en USA-exponering på över 70 procent. I bland annat SEB Global Indexnära och Nordea Global når andelen omkring 75 procent.
För tio år sedan låg USA-vikten närmare 60 procent. Under samma period har tekniksektorns andel vuxit från mindre än 20 procent till över 35 procent i de mest exponerade fonderna.
Utvecklingen är till stor del en följd av hur indexfonder fungerar. När amerikanska teknikjättar som Apple, Microsoft, Alphabet, Meta och Nvidia stiger i värde får de automatiskt större vikt i världsindex – och därmed i svenska globalfonder.
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, framhåller att ett sparande i globalfonder därför innebär en stor exponering mot både USA och tekniksektorn. Hon påminner också om att den långsiktiga genomsnittliga avkastningen på aktiefonder inte säger mycket om enskilda år, då en fond kan stiga kraftigt för att därefter falla lika snabbt.
ECB-ekonomer varnar för en korrektion
I ett blogginlägg publicerat av ECB den 17 augusti skriver fem ekonomer att en korrigering av dagens höga teknikvärderingar är sannolik. Inlägget uttrycker författarnas analys och behöver inte motsvara ECB:s officiella hållning.
De pekar på två möjliga drivkrafter. Den ena är att AI-riskerna sprids från enskilda företag till hela ekonomin, vilket kan få investerare att kräva högre riskpremier. Den andra är att överoptimism driver aktiekurserna längre än bolagens fundamenta motiverar, vilket kan förstärka nedgången när sentimentet vänder.
Euroområdets mindre och lägre värderade tekniksektor begränsar risken för en inhemsk krasch. Det ger dock föga tröst: hushåll, försäkringsbolag och pensionsfonder har betydande exponering mot globala indexfonder, och amerikansk börsoro har historiskt även påverkat aktiemarknaderna i euroområdet.
ECB:s forskare, enligt Bloomberg.
En amerikansk tekniknedgång skulle dessutom kunna spridas till Europa. Euroområdets hushåll har omkring 440 miljarder euro placerade i de sju största amerikanska teknikbolagen. Pensions- och försäkringsbolagens exponering är ungefär lika stor.
Ekonomerna varnar också för att det penning- och finanspolitiska utrymmet är mindre än efter dotcomkraschen, enligt Bloomberg. Lägre utgångsräntor och mer ansträngda statsfinanser kan göra det svårare att mildra följderna av en bred marknadsoro.
Stigande räntor pressar teknikvärderingarna
Enligt EFN pekar Jon Arnell, investeringschef på von Euler & Partners, på ytterligare en risk: stigande långräntor. Både långfristiga obligationer och högt värderade tillväxtaktier är känsliga för förändrade räntor.
När obligationsräntorna stiger blir ränteplaceringar mer attraktiva, samtidigt som nuvärdet av teknikbolagens förväntade framtida vinster sjunker. Det kan flytta kapital från teknikaktier och pressa värderingarna, enligt Arnell.
Risken finns att förväntansbilden är för uppskruvad och inte infrias vad gäller AI – vilket, givet hög koncentration i aktiemarknaden, riskerar att sätta mer press även i Europa och att eventuella stimulansåtgärder vid en större krasch inte är möjligt givet redan låga räntor och hög skuldsättning hos stater.
Jon Arnell, investeringschef på von Euler & Partners, enligt EFN.
Globalfonder har gett omkring 80–100 procents avkastning under de senaste fem åren och lockat cirka 15 miljarder kronor netto hittills under 2026. Men framgången har också gjort sparandet mer koncentrerat. Den avgörande frågan är därför inte om globalfonder fortfarande ger riskspridning – utan om spararna förstår hur stor del av risken som numera vilar på USA:s teknikjättar.
Så kan sparare minska risken
Den som vill minska beroendet av amerikanska teknikbolag kan komplettera globalfonder med exempelvis Sverige-, Europa- eller tillväxtmarknadsfonder. Det ger en bredare geografisk fördelning, även om aktiefonder fortfarande kan falla samtidigt under en större börsnedgång.
Ett annat alternativ är att placera en del av sparandet i korta räntefonder eller på sparkonton med insättningsgaranti. Det kan vara särskilt relevant för pengar som ska användas inom några år.
Det viktigaste är att kontrollera fondens faktiska innehav, anpassa risken efter sparhorisonten och undvika att flera fonder ger exponering mot samma amerikanska teknikjättar.
Kristoffer Matsson