Kinnevik betalade ledningen 478 miljoner - medan aktien rasade 88 procent
Medan 150 000 Kinnevik-ägare sett aktien kollapsa 88 procent på fem år kvitterade bolagets vd och ledningsgrupp ut 478 miljoner kronor under samma period. Nu mötte småspararna det styrelserum som berikats på deras bekostnad, när Kinnevik höll bolagsstämma den 5 maj.
Georgi Ganev, som lämnade sin post den 15 mars 2026, fick ensam ut nästan 150 miljoner kronor under åren 2020 till 2025, inklusive 26 miljoner under sitt sista år som vd, enligt SvD som har gått igenom ersättningstabellerna i Kinneviks årsredovisningar sedan 2020.
Vd:n tjänade mer än cheferna för Swedbank och Handelsbanken
Ganevs ersättning 2025 översteg både Jens Henrikssons på Swedbank och Michael Greens på Handelsbanken, trots att de leder bolag mer än tio gånger Kinneviks storlek, med över 10 000 anställda vardera och lönsamma verksamheter.
Ledningsgruppens 6 till 7 direktörer adderade ytterligare 330 miljoner kronor under perioden, med 44 miljoner kronor bara under 2025.
Utslaget per person och år landar ersättningen på uppskattningsvis 8 till 9 miljoner kronor.
Vid årsstämman förra året konstaterade jag att de enda som har blivit rika på Kinnevik de senaste åren var bolagets ledning. Tyvärr är det en sanning som står sig än idag.
Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna till SvD.
Kontrasten mot konkurrenterna är förödande. Vi har tidigare rapporterat om att Investor stigit 108 procent och Industrivärden 53 procent under samma femårsperiod.
På tre år är Industrivärden upp 61 procent, medan Kinnevik backade 67 procent under exakt samma period. Det är inte branschgemensam motvind, utan ett systematiskt misslyckande utan motstycke i det svenska investmentbolagslandskapet.
Jag förstår om det sticker i ögonen på många som har sett värdet på sitt innehav sjunka som en sten. När ett bolag går så dåligt som Kinnevik gör tror jag att bilden många vanliga sparare har är att ingen bonus ska utgå över huvud taget.
Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna till SvD.
Institutionerna lämnade - löftena räcker inte
Ersättningsfrågan är inte ny. AMF, Alecta och Första AP-fonden kritiserade länge ersättningsnivåerna och valde sedan att lämna bolaget helt.
Idag finns inga svenska institutioner kvar som större ägare. Utöver familjerna Stenbeck och Klingspor återstår brittiska Baillie Gifford och svenska Spiltan Fonder.
Cristina Stenbeck uppger enligt SvD att ersättningen till vd och ledning under 2025 var "nästan 25 procent lägre än 2024" och att styrelsen föreslagit ett incitamentsprogram "tydligare kopplat till aktieägarvärde."
Analytikerna ger inte klartecken
Aktien är ned drygt 35 procent hittills i år, medan substansvärdet krympte med 22 procent till 27,9 miljarder kronor under första kvartalet 2026.
Ålandsbanken bedömer aktien som fortsatt icke investeringsbar efter Q1-rapporten och SEB sänkte rekommendationen till behåll och kapade riktkursen till 52 kronor från 94, vilket vi tidigare rapporterat om. Genomsnittet av analytikernas riktkurser ligger på cirka 63 kronor, men konsensus är splittrat.
Danske Bank återupptog bevakningen med en köprekommendation och riktkursen 62 kronor, med motiveringen att bolaget börjat ta itu med problemen.
Ett visst hopp finns däremot i att insiders köper. Stenbecks ägarbolag Verdere köpte 120 000 aktier i april till ett genomsnittspris på 54,30 kronor per aktie. Tillförordnad vd Rubin Ritter öppnar också för att återinföra kassagenererande börsbolag i portföljen för att göra den mer koncentrerad.
Huruvida det räcker för att vända förtroendet återstår att se.
Daniel Åstrand