Laninge: Den som fiskade brett fick med sig årets överraskningar
Tredje kvartalet är slut. Ett börsår avgörs förvisso inte förrän i december, men vi börjar ana vilka som blir årets vinnare. 2026 ser ut att bli ett riktigt bra år för svenskar som sparar globalt. Världens aktiemarknad har stigit 22,3 procent räknat i kronor, och undersöker vi var ökningen kom ifrån så stöter vi på ett par överraskningar.
Den första överraskningen är dollarn. Mätt i dollar har världsindex stigit 12,3 procent i år. Nästan tio procentenheter av uppgången kommer alltså från att dollarn stärkts mot kronan.
I januari skrev jag här på Börskollen om selektiv upprördhet, om hur många sparare ifrågasatte sin dollarexponering när en stark krona åt upp avkastningen under 2025. I år har valutan gett tillbaka, och det är påfallande tyst, helt i linje med hur människor reagerar på vinster och förluster. När dollarexponeringen innebär en förlust tar det hus i helvete, när vårt sparande får skjuts tack vare en stark dollar är det få som ens noterar det.
Den andra överraskningen är Sydkorea och Taiwan. Sydkoreanska aktier har stigit 115 procent i år och taiwanesiska 85 procent, japp det handlar om AI. Tillsammans utgör dessa länder ungefär 6 procent av världens aktiemarknad. Ändå har de bidragit ungefär lika mycket till årets uppgång som Japan och hela Europa tillsammans.
Överraskningarna har fått mig att tänka på årets börs som ett fiskeår.
Den som gav sig ut med ett stort nät har fått med sig allt det här, även det ingen pratade om i januari. Den som stod på bryggan med ett spö och två, tre fiskedrag har haft en magrare säsong. För vilka drag valde man i januari?
Ofta de som nappade förra året. Eller så höll man sig till en lokal insjö, där Stockholmsbörsen steg 10,6 procent, ungefär hälften så mycket som världens aktiemarknad.
Det finns också nät med hål i, och det är det få som känner till. I en vanlig global indexfond som följer MSCI World ingår varken Sydkorea eller Taiwan. De klassas som tillväxtmarknader och hamnar utanför. Många som tror att de äger hela världens noterade företagspark via en vanlig globalfond har alltså missat årets två största fångster.
Varför väljer så många spöfiske framför nätfiske? En del av svaret är att det är roligare. Att välja drag, läsa vattnet och känna napp ger en känsla av skicklighet. Psykologen Ellen Langer kallade det kontrollillusion, vår tendens att överskatta hur mycket vi själva påverkar utfall som i själva verket styrs av slumpen. Nätet ger ingen sådan känsla. Det bara fångar.
Niklas Laninge
Men nätet har ett pris. Det tar också upp sådant man helst hade sluppit. Indonesiska aktier har fallit 34,5 procent i år, indiska 7,4 procent och kinesiska 4 procent. Det kunde ingen veta i januari heller. Därför får den som fiskar brett aldrig 115 procent. Hen får ett genomsnitt. USA visar hur det fungerar. Amerikanska aktier hamnade på 27:e plats av 68 marknader, men eftersom de är så stora står de ändå för den största delen av fångsten. I nätet avgör storleken på stimmet mer än vilken fisk som hoppar högst.
Ett kvartal återstår, och sedan står vi där igen i ett nytt januari utan facit. Någonstans simmar nästa års överraskning redan, kanske i ett land vi sällan pratar om. Jag vet inte var. Den som fiskar brett behöver inte veta det heller. Nätet ligger redan i vattnet.
/Niklas
Niklas Laninge är sparpsykolog hos den oberoende fondroboten Opti.
Niklas Laninge
Källor:
Uppskattad avkastning gäller för 1/1 - 30/9 2026.
MSCI ACWI FM IMI, landindex nettoavkastning i SEK och USD, hittills i år t.o.m. 30 september 2026 från MSCI. Bidrag per land är Optis egen uppskattning (vikt vid årets början × avkastning).
Langer, E. J. (1975). The illusion of control. Journal of Personality and Social Psychology, 32(2).
Laddar kommentarer…