Nyhet

Nordea om konkurrenterna: En storbank får köpstämpel – en annan sänks till sälj

Nordea om konkurrenterna: En storbank får köpstämpel – en annan sänks till sälj
Nordea ser strukturella klyftor mellan de två av de andra svenska storbankerna. Pressbild Nordea.

Nordea kommer med två diametralt motsatta råd för två andra svenska storbanker. SEB höjs till köp med riktkurs 220 kronor samtidigt som Handelsbanken sänks till sälj med riktkurs 133 kronor. 

Nordea ser strukturella klyftor mellan de två bankerna: SEB har rätt förutsättningar för en premievärdering, medan Handelsbanken brottas med lönsamhetsproblem som inte löses av ett bättre ränteläge.

SEB har tappat sin premie – det gör aktien köpvärd

Nordea höjer SEB från behåll till köp och lyfter fram tre styrkor: den starka positionen inom svensk företagsaffär, en attraktiv förmögenhetsförvaltning och den baltiska verksamheten. Baltikum ses nu som en tillgång snarare än en belastning.

Räntenettoprognoserna för 2027 och 2028 höjs drivet av bättre volymer och marginaler i regionen. Nordea konstaterar att SEB:s tidigare värderingspremie mot sektorn har försvunnit, vilket skapar ett köpläge eftersom banken ändå motiverar en premie.

Riskerna är ändå reella. Fallande styrräntor, en svagare ekonomisk utveckling och geopolitisk oro kopplad till Baltikum kan alla dämpa utlåningstillväxten.

Handelsbankens problem sitter djupare än konjunkturen

Bilden för Handelsbanken är en annan. Nordea sänker vinst-per-aktie-prognoserna för 2026 till 2028 med 2 till 6 procent och identifierar problemen som strukturella snarare än konjunkturella. Bakom nedrevideringen ligger svagare utlåningsvolymer och pressade räntemarginaler.

I Sverige bedöms banken vara alltför beroende av fastighetsrelaterad utlåning med låg marginal och sakna tillräcklig skala inom flera kapitallätta affärsområden. De internationella verksamheterna svarar för nära en tredjedel av intäkterna men är för små och för beroende av utlåningsdrivet räntenetto med låg avkastning.

Handelsbanken har de senaste åren prioriterat kostnadsbesparingar framför investeringar som hade kunnat stärka intäktstillväxten, enligt analysen. Det är ett strukturellt arv som inte löses av ett bättre ränteläge.