Ny undersökning: 9 av 10 pensionärer är nöjda med sin ekonomi – lägst fattigdomsandel i landet
Åtta procent av pensionärer i åldrarna 65–79 år lever i relativ fattigdom, det visar en ny undersökning från Alecta. Det är lägre än i någon annan åldersgrupp i Sverige — och raka motsatsen till den bild som ofta målas upp i välfärdsdebatten.
Bland unga vuxna i åldrarna 20–29 år är fattigdomsandelen mer än dubbelt så hög: 17 procent. I åldrarna 30–49 år är den 13 procent, enligt Alectas årliga undersökning om äldres inkomster som Tidningen Näringslivet rapporterat om.
Siffrorna förvånade även experten
Alectas pensionsekonom Staffan Ström pekar på tre strukturella förklaringar till pensionärernas stärkta ekonomi, enligt Tidningen Näringslivet. Fler jobbar fram till pensionen i stället för att bli sjukskrivna eller arbetslösa, skatten på pension har sänkts och grundskydden i den allmänna pensionen har förstärkts.
Till det kommer att deltidsarbete under yrkeslivet blivit ovanligare bland dem som nu går i pension. Det har historiskt tryckt ned pensionerna, framför allt bland kvinnor.
Det är roligt att se att många pensionärer beskriver sin tillvaro som så hoppfull. Nio av tio är ganska eller mycket nöjda med sin ekonomi och trots oroliga tider känner sig lika många, nio av tio, trygga inför sin ekonomiska framtid. Det är riktigt starka siffror som förvånade även mig trots att jag jobbat med den här studien under lång tid och kunnat följa hur pensionärers inkomster blivit allt bättre.
Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta till Tidningen Näringslivet.
Siffrorna grundar sig på SCB-statistik från 2024. Alecta lät undersökningsföretaget Novus intervjua knappt 1 200 personer i åldrarna 67–75 år om hur de ser på sin ekonomi och sitt liv.
En halv miljon jobbonärer — och de vill jobba mer
67-åringar födda 1957 hade 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad jämnåriga hade för tio år sedan. Mot föregående årskull är ökningen 3 760 kronor per månad, delvis förklarad av en skatteåterbäring på 25 000–35 000 kronor för flertalet i den årskullen.
Nästan en halv miljon svenskar som är 66 år eller äldre jobbar även i dag. I åldrarna 66–70 år gör fyra av tio det i någon utsträckning.
Var sjätte jobbonär uppger dessutom att de vill arbeta mer än de faktiskt gör.
Det är mot den bakgrunden som regeringens förslag om ett förstärkt jobbskatteavdrag för seniorer får sin kontext. Finansdepartementet har remitterat ett förslag om att sänka skatten med i genomsnitt knappt 1 600 kronor per år, drygt 130 kronor i månaden, för den som jobbar efter riktåldern, vilket vi tidigare har rapporterat om.
Bilden av en generation som fått det bättre ekonomiskt och trivs med sina liv väntas dessutom förstärkas i takt med att allt fler kvinnor med heltidskarriärer bakom sig når pensionsåldern.
Dennis Jerkovic