Ny undersökning avslöjar: Sju av tio svenskar positiva till skattefritt ISK-sparande
7 av 10 svenskar ställer sig bakom skattefritt ISK-sparande upp till 300 000 kronor. Ändå har den genomsnittliga spararen 440 000 kronor på kontot, vilket innebär att 140 000 kronor fortfarande beskattas.
Reformen hyllas brett, men majoriteten av spararna betalar ändå skatt på en del av sitt innehav. Höstens riksdagsval avgör om det förblir så eller förändras drastiskt.
Siffrorna döljer en besvärlig klyfta
Undersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar med 1 040 deltagare mellan den 12 och 22 maj 2026. Den visar att 67 procent stödjer reformen och lika många bedömer den som positiv för den egna ekonomin. Bara 15 procent är emot och 18 procent svarade "vet ej".
Stödet finns i alla inkomstgrupper men stiger med inkomsten. Bland dem som tjänar under 25 000 kronor i månaden är 54 procent positiva, jämfört med 78 procent bland dem som tjänar 50 000 kronor eller mer.
Stödet för reformen efter inkomstgrupp:
| Inkomst före skatt | Andel för | Andel emot |
|---|---|---|
| 0–24 999 kr/mån | 54 % | 19 % |
| 25 000–49 999 kr/mån | 68 % | 15 % |
| 50 000 kr/mån eller mer | 78 % | 13 % |
En rapport från Riksdagens utredningstjänst slår, enligt Länsförsäkringar, fast att den genomsnittliga ISK-behållningen uppgår till 440 000 kronor. Det innebär att en typisk sparare betalar skatt på 140 000 kronor av sitt kapital, trots att opinionen är starkt positiv till grundnivån på 300 000 kronor.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, betonar att de första sparade kronorna är de viktigaste eftersom de hindrar att en oväntad utgift snabbt blir ett dyrt lån. Han lyfter också fram att 300 000 kronor kan motsvara hela kontantinsatsen till en bostad på 2 miljoner kronor.
Partiernas "småsparare" kostar helt olika
Alla riksdagspartier säger sig kämpa för den lille spararen. Definitionen av "litet" sparande sträcker sig ändå från 50 000 till 500 000 kronor, en tiodubbling som slår direkt mot plånboken för miljontals sparare.
Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, formulerade kritiken skarpt i SvD:s Ledarpodd, vilket vi har rapporterat om:
Att vara småsparare är en folksport och det ska vi värna. Men nu går pengarna till de som spelar polo.
Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet i SvD:s Ledarpodd.
Liberalernas arbetsmarknadsminister Johan Britz vill tvärtom höja den skattefria grundnivån till 500 000 kronor. Han pekar på att över 450 000 nya sparare öppnat ett ISK-konto sedan reformen trädde i kraft.
Tabellen nedan illustrerar vad de olika förslagen faktiskt kostar per år, med konkreta siffror:
| Spararbelopp | V/MP (50 000 kr) | Nuvarande nivå / S / M / KD / SD / C (300 000 kr) | L (500 000 kr) |
|---|---|---|---|
| 300 000 kr | ~1 657 kr/år | 0 kr | 0 kr |
| 440 000 kr (snittet) | ~2 657 kr/år | ~1 550 kr/år | 0 kr |
| 500 000 kr | 4 982 kr/år | 2 214 kr/år | 0 kr |
| 1 000 000 kr | ~8 270 kr/år | ~7 753 kr/år | ~5 539 kr/år |
Beräkningarna är förenklade exempel. Hur stor andel av kapitalet som utgörs av faktisk vinst påverkar det slutliga skatteuttaget. S vill behålla 300 000-gränsen men lägga till ett högre skatteuttag för sparande över 3 miljoner kronor. M, KD och SD vill inte höja gränsen utöver nuvarande nivå men motsätter sig skattehöjningar.
Socialdemokraterna vill behålla 300 000-kronorsgränsen men höja skatten på sparande över 3 miljoner kronor, vilket kostar en sparare med 5 miljoner kronor drygt 6 000 kronor extra per år. Centerpartiet vill lämna dagens regler orörda.
Valresultatet i höst avgör direkt vilken skattemodell som gäller från 2027. För den med 440 000 kronor på sitt ISK är skillnaden mellan ytterpositionerna flera tusenlappar om året.
