Ryssland har sexdubblat användningen av jetdrönare mot Ukraina – här är börsbolagen bakom motmedlen
Ryssland har på kort tid sexdubblat användningen av jetdrivna drönare mot Ukraina. När drönarna blir fler, snabbare och svårare att skjuta ned kan efterfrågan öka på radar, sensorer, elektronisk krigföring och billigare motmedel. Det sätter flera europeiska börsbolag med teknik för att upptäcka, störa och bekämpa drönare i fokus.
Drönarkriget över Ukraina har gått in i en ny fas. Efter att Ukraina blivit allt bättre på att bekämpa långsamma propellerdrivna Shahed-drönare har Ryssland ökat produktionen och användningen av snabbare jetdrivna modeller.
I juni sköt Ryssland omkring 450 jetdrönare. I augusti hade antalet stigit till cirka 2 850, enligt ukrainska militära uppgifter som Reuters tagit del av. Det innebär att användningen ökade mer än sex gånger på två månader.
De nya modellerna kan flyga i mellan 240 och 500 kilometer i timmen, jämfört med under 200 kilometer i timmen för en typisk Shahed. Ryssland bedöms samtidigt kunna producera omkring 3 000 jetdrönare i månaden.
Utmaningen är inte bara att upptäcka drönarna. Luftförsvaret måste också kunna bekämpa stora mängder mål utan att varje insats kostar mångdubbelt mer än drönaren som skjuts ned.
Det driver behovet av ett helt system av radar, kameror, störsändare, automatkanoner, mindre robotar och interceptor-drönare.
Bolagen med tekniken för nästa generations drönarförsvar
Svenska Saab erbjuder bland annat den kompakta radarn Giraffe 1X, som är utvecklad för att upptäcka små mål på låg höjd. Radarn söker igenom sitt täckningsområde varje sekund och kan kopplas samman med olika lednings- och vapensystem.
Saab har även lanserat Nimbrix, en mindre robot särskilt avsedd för att bekämpa drönare. Bolaget beskriver den som ett kostnadseffektivt komplement till traditionella luftvärnsrobotar. Om försvarsmakter prioriterar fler och billigare motmedel kan både Saabs sensorer och nya robotlösningar få ökad betydelse.
Tyska Hensoldt är mer renodlat mot sensorer och försvarselektronik. Bolagets radarserie Spexer kan upptäcka och följa små flygande mål och ska integreras i Rheinmetalls luftvärnssystem Skyranger. Hensoldts teknik ska också användas i det laserbaserade drönarförsvaret HoWiSM.
Kanoner, robotar och elektroniska motmedel
Rheinmetall befinner sig längre fram i bekämpningskedjan. Skyranger 30 kombinerar radar och optiska sensorer med en 30-millimeters automatkanon och programmerbar ammunition. Systemet är utvecklat för att bekämpa bland annat små drönare och kan dessutom utrustas med luftvärnsrobotar.
Den ökande efterfrågan på kortdistansluftvärn har fått Rheinmetall att planera en kraftig kapacitetsökning. Produktionen av Skyranger-torn ska enligt bolaget successivt höjas från omkring 70–100 till uppemot 400 enheter per år.
Även norska Kongsberg har fått ett tydligt kommersiellt genombrott inom området. I januari tecknade bolaget ett kontrakt värt omkring 16 miljarder norska kronor för att leverera 18 motdrönarbatterier till Polen. Systemen ska kombinera sensorer med automatkanoner, robotar och särskilda interceptor-drönare.
Italienska Leonardo erbjuder Falcon Shield, ett system som samlar radar, kameror och elektronisk krigföring i samma plattform. Systemet ska först upptäcka och klassificera drönaren och därefter välja ett lämpligt motmedel, exempelvis elektronisk störning eller fysisk bekämpning.
Franska Thales arbetar på liknande sätt med integrerade system för drönarförsvar. Bolaget utvecklar dessutom RapidDestroyer, som använder riktad radiofrekvensenergi för att slå ut drönarnas elektronik. Vid tester under 2026 neutraliserade systemet enligt Thales 80 drönare i olika scenarier.
Växande behov betyder inte automatiskt högre vinster
För investerare ger bolagen olika typer av exponering. Saab och Hensoldt är starka inom radar och sensorer, Rheinmetall och Kongsberg har system för fysisk bekämpning, medan Leonardo och Thales erbjuder bredare lösningar där flera tekniker kopplas samman.
Ett växande militärt behov innebär dock inte automatiskt högre vinster. Upphandlingarna är politiskt styrda, utvecklingskostnaderna höga och konkurrensen hård. Tekniken förändras dessutom snabbt när drönartillverkare och luftförsvar försöker överlista varandra.
Men när drönarna blir både fler och snabbare lär behovet av att upptäcka, störa och bekämpa dem öka. Det kan skapa nya affärsmöjligheter för de europeiska försvarsbolag som redan har tekniken på plats.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…