Så svårt har unga att köpa bostad – ny rapport visar stora skillnader
I Stockholm räcker en genomsnittlig 25-årings ekonomi till 1,9 kvadratmeter bostad. Det är inte en liknelse, utan resultatet i Riksbyggens kvadratmeterindex – en mätning som sätter siffror på hur svårt det blivit för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.
Riksbyggens kvadratmeterindex visar hur stor bostad en genomsnittlig 25-åring har råd att köpa i olika delar av landet, och skillnaderna är stora, vilket vi tidigare har rapporterat om. I Stockholm räcker ekonomin till 1,9 kvadratmeter, i Göteborg till 3,1 kvadratmeter och i Umeå till 4,5 kvadratmeter.
Indexet sätter därmed konkreta siffror på hur svårt det blivit för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden, särskilt i landets större städer.
Problemet sträcker sig långt utanför storstäderna
Riksbyggens kvadratmeterindex omfattar 209 av Sveriges 290 kommuner och visar att problemen inte stannar vid storstäderna. I 111 kommuner har en typisk 25-åring inte råd att köpa ens tio kvadratmeter bostad. Samtidigt är skillnaderna inom landet enorma. I Filipstad räcker samma ekonomi till 83,4 kvadratmeter.
En Kantar Sifo-undersökning, genomförd bland 1 099 personer i åldern 18–34 år på uppdrag av Riksbyggen, visar också vilka konsekvenser utvecklingen får. Drygt varannan ung vuxen uppger att bostadssituationen hindrar dem från att ta viktiga steg i livet, som att flytta ihop med en partner, tacka ja till ett jobb på annan ort eller bilda familj.
Samtidigt bor var tredje person mellan 18 och 24 år fortfarande hemma hos sina föräldrar. Bland 25–34-åringar som fortfarande bor hemma uppger nästan varannan att ekonomin är den främsta orsaken.
Undersökningen bekräftar det vi länge sett: bostadsmarknaden har blivit en klassfråga. Har du föräldrar med kapital kan du köpa bostad. Har du det inte står du utanför – oavsett hur hårt du jobbar eller hur mycket du sparar. Det är inte rimligt, och det kräver politiska lösningar.
Johanna Frelin, vd på Riksbyggen i ett pressmeddelande enligt SvD.
Reformerna hjälper – men inte alla
Den 1 april 2026 höjdes bolånetaket samtidigt som det skärpta amorteringskravet slopades. Syftet var att göra det lättare för framför allt unga att köpa sin första bostad.
Enligt SvD konstaterar SBAB:s boendeekonom, Linda Hasselvik, att förändringarna har förbättrat möjligheterna – åtminstone på pappret. En 27-åring med medianinkomst kan nu köpa en etta i 23 av landets 25 största kommuner, förutsatt att kontantinsatsen redan är löst. Endast Stockholms kommun och Lund återstår utanför.
Just kontantinsatsen är dock fortfarande det stora hindret. Fyra av tio unga tror inte att de kommer kunna köpa en bostad utan ekonomisk hjälp från föräldrar eller andra anhöriga.
Organisationen Jagvillhabostad.nu menar därför, enligt SvD, att reformerna riskerar att främst gynna unga som redan har familjekapital att luta sig mot. För övriga kan lättare lånevillkor snarare innebära högre skuldsättning än bättre möjligheter att köpa en bostad.
Vi möter unga som gör allt rätt: utbildar sig, arbetar och sparar pengar. Ändå räcker det inte för att få en egen bostad. När allt fler hänvisas till osäkra andrahandskontrakt eller tvingas till ofrivilligt hemmaboende är det ett tecken på att bostadsmarknaden inte fungerar som den ska.
Klara Eklund, förbundsordförande på Jagvillhabostad.nu till SvD.
Topp 5 - kommunerna där unga får mest bostad för pengarna:
| Kommun | Bostadsyta |
|---|---|
| Filipstad | 83,4 kvm |
| Hofors | 79,8 kvm |
| Fagersta | 60,5 kvm |
| Haparanda | 46,5 kvm |
| Sollefteå | 43,4 kvm |
Källa: SvD / Riksbyggen kvadratmeterindex.
Topp 5 - kommunerna där unga får minst bostad för pengarna:
| Kommun | Bostadsyta |
|---|---|
| Stockholm | 1,9 kvm |
| Solna | 2,5 kvm |
| Sundbyberg | 2,6 kvm |
| Lidingö | 2,7 kvm |
| Danderyd | 2,8 kvm |
Källa: SvD / Riksbyggen kvadratmeterindex.
Efterlyser större politiska åtgärder
Riksbyggen lyfter fram att varje nyproducerad bostad skapar flyttkedjor som på sikt kan göra det lättare för unga att komma in på bostadsmarknaden. Jagvillhabostad.nu pekar samtidigt på ett mer grundläggande problem: kommunerna har ett lagstadgat ansvar för bostadsförsörjningen, men lever enligt organisationen inte upp till det.
Lidingö nämns som ett exempel på en kommun där det inte byggs några hyresrätter. Både Riksbyggen och Jagvillhabostad.nu efterlyser därför statliga startlån och delägandemodeller som kan sänka tröskeln till den första bostaden genom att minska behovet av en stor kontantinsats, enligt SvD.
Tills dess fortsätter bostadskrisen att kunna mätas i kvadratmeter. För en genomsnittlig 25-åring i Stockholm handlar det fortfarande om 1,9.
Dennis Jerkovic