Snabba ekonomiska kriser gör att vi inte hinner dra lärdom av vår misstag
Dagens ekonomiska kriser kommer och går i rasande fart, fortare är förr. Det är möjligt att vi glömmer snabbare än tidigare. Det verkar som om man inte hinner lära sig av de gamla minnena, säger mångårige ekonomen Klas Eklund.
Bara under 2020-talet har Sverige och världen redan haft åtminstone tre allvarliga ekonomiska kriser, inklusive den som nu befaras få stora effekter i form av en energikris.
Förr brukade man säga att det passerade kanske en per generation.
– Därför att de som hade varit drabbade och involverade i krisen lärde sig att bli mer försiktiga. Det där tror jag inte riktigt gäller längre, säger Klas Eklund, i dag chefsstrateg på Dahlgren Capital.
Värsta krisen
Nu tenderar allt gå fortare, sprida sig snabbt över jorden, timme för timme.
– Därför att de finansiella marknaderna är större och snabbare och ofta drabbas av glädjehysteri eller stor sorg och hoppar upp och ner hela tiden. Det verkar som om man inte hinner lära sig av de gamla minnena, säger Eklund som tidigare bland annat varit chefsekonom på SEB.
Man glömmer fortare, helt enkelt. Och gör därmed kanske om misstagen.
Den värsta svenska krisen i modern tid är, enligt Eklund, 1990-talskrisen som medförde massarbetslöshet och eländiga svenska statsfinanser, effekter som satt i flera år.
– De som var inblandade i den fick ärr som satt i många år. Det var ett skäl till att Sverige inte alls var så drabbat när nästa finanskris (2008) kom. Då hade vi mycket mer stabila banker, säger Eklund.
Ransonering och köer
Oljekriser har vi haft förr. De som varit med ett tag minns 1973, också den som en effekt av krig i Mellanöstern. Då blev det inte bara en prischock, det blev ransonering med kuponger och långa köer vid bensinmackarna.
– Om sånt sker, då sätter det ganska starka minnen hos folk.
Kriser kommer och går, och det finns likheter och skillnader även om varje kris är unik i sig. Tidigare oljekriser kan exempelvis påminna om dagens läge.
– Men läget då och nu är väldigt annorlunda. Då var Sverige och andra länder mycket mer oljeberoende än vad vi är i dag. Vi importerade mycket mer olja, vi värmde våra hus med olja. Så är det inte i dag. Men det är klart, det slår ändå mot oss i viss mån.
– Det allvarligaste i dag är de indirekta effekterna, fortsätter han.
Daniel Åstrand
Långt ifrån djup kris
Det som många ekonomer oroas av är att den här nya Irankrisen ska upprepa pandemins och Ukrainakrigets effekter i form av långvarigt hög inflation.
Men hur stor den risken är, vet ingen i nuläget.
– Till syvende och sist hänger det på vad Trump vill med kriget. Hur länge kommer han att fortsätta?
Ännu är inte det ekonomiska läget så allvarligt, enligt honom.
Visst, det kan bli:
- Men än så länge är det långt ifrån de djupa kriser som vi har sett tidigare.
Mattias Malmqvist