Storbanker köpstämplar Volvo – ser möjlighet för extrautdelningar

Kapitalmarknadsdagen i Eskilstuna fick Volvos aktie att falla cirka fyra procent. Reaktionen varade inte länge. På torsdagen stiger aktien igen. Bank of America, Handelsbanken och Pareto Securities har alla landat i samma slutsats: Lastbilsjätten är ett köp.
Kursfallet tolkades av marknaden som en besvikelse, bland annat kopplad till kommentarer om kostnadsinflation och avsaknaden av besked kring CE-verksamheten. Analytikerna läste bilden rakt motsatt.

Bank of America ser tillväxt som marknaden ännu inte prissatt
Bank of America upprepar köp med riktkurs 380 kronor, en premie på drygt 22 procent mot dagens aktiekurs på 312 kronor. Autonoma lösningar, ökad marknadsandel i USA och nya produkter pekas ut som medelfristiga drivare som konsensus ännu inte fullt ut fångat in.
Marginalutsikterna bedöms stärkas av lägre FoU-kostnader och återhämtning i USA, även om ledningen signalerade viss press under Q2.
Utdelningsjägare och ett höjt betyg
Handelsbanken behåller sin köprekommendation och lyfter fram ett konkret argument för utdelningsinvesterare. Eftersom ledningen uppgav att FoU-investeringarna passerat sin topp bedömer banken att kassaflödet stärks och att extrautdelningarna kan återgå till nivåer nära 2024 års utdelning, efter den lägre nivån 2025.
Även om vi är fortsatt försiktiga kring takten i elektrifieringen och bidraget från autonoma lastbilar, bedömer vi att förhållandet mellan risk och förväntad avkastning fortsätter att förbättras.
Handelsbanken
Pareto Securities tar steget längst och höjer rekommendationen från behåll till köp, med riktkursen 350 kronor oförändrad. Kursfallet bedöms som en överreaktion, och Nordamerika lyfts fram som den tydligaste kortsiktiga drivkraften: målet är att Macks och Volvos samlade marknadsandel i USA ska nå 25 procent till 2030, från 18,6 procent under januari till maj i år.
Värderingen på justerat 11,2x EV/EBIT för 2026 och 9,8x för 2027 betecknar Pareto Securities som attraktiv. Inför Q2-rapporten väntas bara mindre prognosjusteringar, men marginalpress och osäkerhet kring elektrifieringstakten kvarstår som faktorer att bevaka.


